1 av 2
Ingvar Näslund. Foto: Karen Eira.
2 av 2
Verb på väggen i samiskans klassrum på Hembergsskolan i Vilhelmina. Foto: Karen Eira.
Sápmi

Struntar i lagen, för språkets bästa

"Vill föra vidare ursprung"
2:26 min

Inte många skulle kunna läsa samiska ifall man följde skollagens regel om att eleverna ska ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning. Det menar Nils Fredriksson som är grundskolechef i Vilhelmina. Där har man valt att inte följa skollagens krav.

Vi kunde kanske något ord eller så innan vi började läsa samiska berättar Nadja Lindmark och Kristina Klemetsson som går på högstadiet i Vilhelmina.

Vilhelmina ligger i det sydsamiska språkområdet, idag är det inte många familjer som pratar sydsamiska hemma.

- Sydsamiskan som språk har nästan försvunnit, bekräftar Nils Fredriksson som är grundskolechef i Vilhelmina.

Hur skulle det vara i Vilhemina om man var tvungen att ha grundläggande kunskaper?

- Då skulle det inte vara många som fick läsa, säger Nils Fredriksson.

- När man tittar i lagstiftning så kan man inte bara tolka lagens bokstav rakt upp och ned, utan man måste tänka vad syftet med lagen är och syftet måste vara att befolkningsminoriteterna ska kunna bevara sitt språk, säger Nils Fredriksson.

Sameradions och Sisuradios granskning visar att möjligheterna att läsa sitt modersmål för barn som hör till någon av de nationella minoriteterna varierar stort i landets kommuner. Nästan varannan kommun av de 72 kommuner som svarat på enkäten säger att de tillämpar skollagens krav om att barnen ska ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning. Vilhelmina kommun som ligger i det sydsamiska språkområdet, är en av de kommuner i Sverige som har flest elever som läser samiska - 50 elever i hela kommunen uppger de i enkätsvaren. Nelly Engström som går i nian är en av dom som valt att läsa samiska.

- Jag läser för att min mormor läser så att man kan om man har det i släkten och vill föra vidare ursprung och sånt, säger Nelly Engström

Vilhelmina som är en samisk förvaltningskommun, det vill säga att samer bland annat har rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg på samiska, har också valt att erbjuda kvällskurser till kommunens föräldrar. Ingvar Näslund har tre barn i förskole- och skolåldern, precis som barnen har han satt sig i skolbänken för att lära sig samiska.

- När de nu läser så kanske jag har lärt mig något så att jag kan hjälpa dem med läxor hemma, säger Ingvar Näslund.

Har ni börjat prata samiska hemma?

- Det blir mer och mer, de kallar mig aehtjie istället för pappa och så kan det bli mielhkie vid matbordet. Det är ju på mitt ansvar att jag ska börja fråga dom mer, säger Ingvar Näslund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".