Foto: Merja Laitinen / Sisuradio
Mådersmålsundervisning i samiska

Stor skillnad på kommunernas språkkrav

"Ingen morot för eleverna"
2:10 min

Enligt skollagen ska elever ha grundkunskaper i språket för att få modersmålsundervisning i någon av de nationella minoritetsspråken. Sameradions och Sisuradios granskning visar att kommunernas tillämpning av skollagen skiljer sig mycket.

Vare sig i skollagen eller hos skolverket finns det några kriterier för vad dessa grundkunskaper är. Det är upp till varje kommun att ta fram sådana.

Det är ett av skälen till att Kiruna kommun inte kräver grundkunskaper av de som vill ha modersmålsundervisning i någon av de nationella minoritetsspråken.

- Vad är det då som är tillräckliga kunskaper, räcker det att kunna ett ord, ska man läsa en bok, det ställer stora krav på vad förkunskaper är för någonting, säger Anders Karlsson på språkcentrum i Kiruna.

Enligt skollagen ska elever ha grundkunskaper i språket för att få modersmålsundervisning i någon av de nationella minoritetsspråken. Sameradions och sisuradion granskning visar alltså att kommunernas tillämpning av skollagen skiljer sig mycket.

Mats Wennerholm på Skolverket säger att styrsystemet för skolan fungerar på det sättet att det är skolans huvudman som ska tolka regelverket.

- Det finns ju en rad olika situationer i skolvärlden där man får tolka de styrdokument som finns, att det är rektor som får avgöra, rektorn måste självklart konsultera med modersmålslärare för att göra en bedömning om eleverna har möjlighet att tillgodogöra sig den här undervisningen, säger Mats Wennerholm.

När Luleå kommun för ungefär fyra år sedan började kräva grundkunskaper arbetade de fram dem utifrån de nationella kursplanerna för modersmålsundervisning.

- Det var inte svårt, vi visste ju vad kursplanen sa, vad målet för undervisningen var och vad betygskriterierna var, säger Lisbeth Åström

Lisbeth Åström tycker det är bättre för barnen att de har tydliga kunskapskrav.

- De har bättre förutsättningar att följa undervisningen. Framför att nå de mål och kunskapskrav som är satta. Tidigare var det sämre för barnen, säger Lisbeth Åström.

I Vilhelmina får alla samiska barn och ungdomar som vill modermålsundervisning i samiska - men när eleverna går ut nian så når inte alla målen i kursplanen, bland annat eftersom de läser för få timmar, men alla får ett skriftlig omdöme, berättar Carina Olofsson samiskalärare på Hembergsskolan.

- Så enda trösten om man inte kan ge ett betyg är att man tala om att du har inte nått målen för hela kunskapskraven, men du kan det här. Men det är ingen morot för eleverna att veta att nu ska jag läsa samiska men jag kommer inte klara betyget, säger Carina Olofsson.

Carina Olofsson skulle gärna se individanpassade kursplaner just för samiskan.

- Det skulle vara en större tillfredställelse att man hade en större variation att man kunde anpassa individuellt för varje elev, säger Carina Olofsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".