Inger Zachrisson, pensionerad arkeolog. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi Radio.
LIDINGÖ

Vivallen och Vilhelmina - platsnamn som förändrat samernas historia

"Det var en aha-upplevelse"
1:39 min

I närmare 100 år var vetenskapen överens om att samerna invandrade till de sydligaste samiska områdena så sent som på 1700-talet.
Arkeologen Inger Zachrisson, Lidingö, var en av de första i Sverige som ifrågasatte den dåvarande normen.
Små föremål av brons förändrade allt.

Året är 1982, Inger Zachrisson har precis skrivit klart en avhandling om samiska offerplatsfynd och nu är hon på resa i Västerbotten.

Hon träffar en lokalhistoriker i Vilhelmina som visar henne ett bronsföremål som han har hittat.

Inger bedömer att föremålet har ett östligt ursprung från tiden kring år 1000.

Tillbaka på sin arbetsplats vid Historiska museet i Stockholm hittar Inger Zachrisson lådor med föremål från 20 utgrävda gravar i Vivallen, nordväst om Funäsdalen i Härjedalen.

Det visar sig att föremålen från både Vivallen och Vilhelmina är närmast identiska med föremål som påträffats vid de samiska offerplatserna i norr.

- Det var en aha-upplevelse. Väldigt starkt, minns Inger Zachrisson, som numera är pensionrad.

Mot alla vetenskapliga normer som gällt i närmare 100 år väcktes tanken om att gravarna i Vivallen faktiskt skulle kunna vara samiska.

Detta ledde till ett omfattande tvärvetenskapligt projekt för att kartlägga den sydsamiska historien på bägge sidor om den norsk-svenska gränsen.

På svensk sida inleddes därför nya analyser av lämningarna från Vivallen samt nya arkeologiska utgrävningar av kåtaformade boplatser som påträffades i anslutning till gravfältet.

En helt ny bild av sydsamisk historia börjar nu träda fram - helt i strid med uppfattningen om att samerna bosatt sig i de sydliga delarna av Sapmi först på 1700-talet.

- Vi kunde visa att det handlade om en samisk bosätning under minst 400 år med gravar från 1000-1100-talet.

Vilka konsekvenser fick detta för teorin om en sen samisk invandring?
- Det här var ett bra sätt att slå sönder det, säger Inger Zachrisson.

Medan samernas muntliga traditioner handlat om att samerna bebott Norden i tusentals år har ideerna inte alltid sett likadana ut bland vetenskapsmännen.

Under 1800-talets första hälft framförde forskare i både Sverige och Danmark teorier om att samerna var urfolk i nästan hela Skandinavien, ända ner till Danmark.

Mot slutet av 1800-talet börjar en ny teori att slå igenom, nämligen att Skandinavien från början befolkades av två olika stenåldersfolk.

Under denna tidsperiod växer också tankarna om rasers olika värde, bland annat används beteckningar som "lapparnes låga stenålderskultur".

Samtidigt väcks de första vetenskapliga ideerna om att samer invandrat till Skandinavien österifrån, och först vid 1700-talet till de sydligaste samiska områdena.

Detta synsätt höll arkeologer i Sverige fast vid ända till 1970-talet innan ny forskning började ta fäste

Numera är den gällande teorin att den samiska etniciteten nån gång före Kristu födelse har vuxit fram när en tidig jägarbefolkning Norden mötte ett jordbrukande folkslag.

Detta möte kan ha skett någonstans i södra Finland enligt vissa forskare - men det är en helt annan historia...

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".