Sametinget

Valnämnden tillbakavisar anklagelser om inkompetens

"Det är oförskämdhet"
1:50 min

Under förra veckans valdebatt i radio riktades hård kritik mot valnämnden när det gäller antagningarna till röstlängden. Valnämndens ordförande Birger Nilsson tycker att kritiken är orättvis.  

När den första valdebatten hölls i Umeå förra veckan så diskuterades bland annat kriterierna för att komma med i Sametingets röstlängd samt hur valnämnden tolkar lagen.

I debatten sa Landspartiet svenska samers ordförande Lars-Jonas Johansson att valnämnden är inkompetent. Det får valnämndens ordförande Birger Nilsson att reagera.

 – Jag vill säga att det är en oförskämdhet, en person som går på de här sakerna utan att överhuvudtaget ha någon kunskap i vad vi  sysselsätter oss med.

När valnämnden innan jul beslutade om vilka som skulle få komma med i röstlängden så var det sex personer som överklagade för att de inte blivit godkända.

Fem av dem fick rätt i sina överklagningar när länsstyrelsen i Norrbotten prövade dem. Men en av dem, Malin Linder från Skellefteå, nekades inträde till röstlängden trots att hon kan uppvisa släktskap där det tydligt framgår att hon är same. Men kunskaper i det samiska språket är ett kriterium för att komma med och det uppfyllde inte Malin Linder. Det tog valnämnden fasta på och nekade henne inträde.

2007 godkände Sametingets plenum Kristina Nordlings motion om att ändra kriterierna för att registrera sig i röstlängden, och att man ska lägga till släktskap som kriterium för att kunna registrera sig i röstlängen.

I den direktsända valdebatten var Lars-Jonas Johansson kritisk till både valnämnden och Sametingets styrelse.

 – Ni i styrelsen har haft all möjlighet att arbeta för det här, men ni har inte gjort nånting, ni rår lika mycket för det här, som att den här valnämnden faktiskt i det här fallet varit inkompetenta i sitt arbete.

Birger Nilsson har varit ordförande för valnämnden i ett år nu. Han berättar att valnämnden har jobbat med förslaget till ändring av kriterierna för röstlängden. Men han menar att det inte är så enkelt som att bara lägga till nya bestämmelser i lagar. Han pekar på att man vid lagändringar måste skicka ändringsförslaget på remiss till flera olika instanser och till sist ska riksdagen godkänna ändringen.

 – Man ska inte kunna via ett enkelt möte kunna ändra lagar och det ger oss trygghet, den tryggheten ska både samer och andra svenskar också ha, säger Birger Nilsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".