Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
1 av 3
Sametingets plenum Vualtjere. Foto: Sophia Rehnfjell.
2 av 3
3 av 3
Grafik. Antalet kandidater i sametingsvalet 1993-2013. Grafik: Liv Widell.
SAMETINGSVALET 2013

Andelen kvinnliga kandidater minskar

Varför är det svårt att engagera kvinnor?
1:16 min

288 kandidater ställer upp i årets sametingsval - 41 procent av dessa är kvinnor.
Därmed tar Sametinget ett steg tillbaka när det gäller könsfördelningen.
Och endast ett parti har kvinnor i majoritet – Landspartiet svenska samer med 56,5%.
Sämst är Albmut med 22 procent kvinnor.

I fredags var det sista dagen att registera partier och kandidater till årets val.

Ett nygammalt parti ställer upp till val – nämligen Mii sámit/Vi samer, som också var med i sametinget 1997-2005.

Partiet anmäler 13 kandidater till valet – och därmed så ökar antalet kandidater något till detta val efter att tre val i rad ha minskat varje gång.

Däremot minskar andelen kvinnor något från 42,3 till 41 procent–men jämfört med valen 1993-2005 så har andelen kvinnliga kandidater ändå ökat. Fram till 2005 låg andelen kvinnliga kandidater nämligen mellan 35 och 37 procent.

Det finns inga mätbara mål inom Sametinget när det gäller könsfördelningen bland kandidaterna.

Men Sametingets jämställdhetsprogram från 2004 har följande formulering:
Efter Sametingsvalet 2009 ska det underrepresenterade könet utgöra minst 40 % av ledamöterna.

Detta mål uppnådde plenum efter valet 2009, då 16 män och 15 kvinnor valdes in i plenum.

Om man omvandlar denna målsättning till antalet kandidater så lever Sametinget totalt upp till målet - men flera partier har fortfarande en del att göra.

Följande partier har mindre än 40 procent kvinnor på sina listor:
Albmut (22,2 %)
Jakt- och fiskesamerna (38,2 %)
Samelandspartiet (35,3 %)
Skogssamerna (35 %)
Mii sámit (30,8 %)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".