Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sápmi

Samebyar inventerar rovdjuren själva - tar pengar ur egen ficka

Publicerat tisdag 26 mars 2013 kl 05.07
"Det är ju nästan skrattretande, vi gör ju hela inventeringen".
(2:59 min)
Lodjur. Foto: Hasse Holmberg/ Scanpix

Samebyarna satsar själva årligen cirka 1.8 miljoner kronor på rovdjursinventeringar, utöver vad de får från Sametinget.

Renskötarna känner sig tvingade att lägga ner tid och kraft på inventeringarna då hela rovdjursersättningen baseras på dem.

- Det är ju nästan skrattretande, vi gör ju hela inventeringen, vi står med maten till rovdjuren. Sen så tror jag att vi har några tusenlappar, det räcker väl kanske. Då ska vi hålla några gubbar och så ska vi hålla skotrar. När det gäller Länsstyrelsen, om vi ska flyga helikopter, då ska de bara betala halva och vi halva. Så det är väldigt snedvridet hela upplägget tycker jag, säger Peter Larsson, Maskaure sameby.

När jag ringt runt till landets 52 samebyar möter jag samma frustration som hos Peter Larsson. Tre samebyar har anställda för inventeringen- andra lägger ner upp till 50 dagar på inventeringar. Huvudansvaret för inventeringar ska ligga hos Länsstyrelsen och samebyarna ska få en ersättning för sitt arbete.

Årligen fördelar Sametinget 3,2 miljoner kronor till samebyarna, en summa som inte förändrats sedan 1996. Länsstyrelserna i renskötsellänen erhöll ifjol en ökning av sitt anslag, sammanlagt utbetalades cirka 16, 3 miljoner kronor. Ändå räcker inte deras resurser till att täcka hela ytan. Utan renskötarnas insats skulle inventeringen vara omöjlig.

- Det är otroligt värdefullt. De är ofta och rör sig över hela området och är ju så otroligt många fler än våra 10 naturbevakare, så de kan ju upptäcka spår. Utan den upptäckten skulle vi inte kunna göra samma heltäckande arbete som vi gör idag, säger Johan Renström, Naturvårdsenhenten för Länsstyrelsen i Västerbotten.

Hans kollegor i de andra renskötsellänen håller med honom. Samebyarnas arbetsinsats är guld värd. Departementsrådet och chef över sameenheten, Robert Andrén, känner inte igen situationen som jag beskriver den. Att det behövs mer pengar har både Sametinget och Länsstyrelsen påtalat, men att något annat skulle vara fel har inte passerat hans öron. 

- De signaler vi har är att alla verkar tycka att det är ett bra sätt att arbeta på, att samebyarna är inblandade i det hela. Bortsett från att det alltid finns för lite pengar på alla myndigheter, har vi aldrig hört något negativt runt systemet, säger Robert Andrén.

Andrén tycker att regeringen har gjort en hel del för att förbättra renskötarnas situation genom arbetet med tolleransnivåer och förvaltningsverktyget som ska ge en mer stabil och rättvisande ersättning när det gäller rovdjurstrycket.

- Sen så tittar vi på om det här kan göras ännu bättre. Ökade medel är en del i att försöka förbättra inventeringsunderlaget, men det är säkert inte det enda som behövs, säger Robert Andrén.

Källa: Naturvårdsverket, Sametinget, Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Dalarna. Samebyarna i Sverige.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".