En man i 30-årsåldern omkom i Åre 8 mars i år efter att ha dragits med i en stor lavin.Mannen hittades begravd under snömassorna efter drygt tre timmar. Han var då kraftigt nedkyld och hans liv gick inte att rädda. Ytterligare två personer hamnade i lavinen men klarade sig. Foto:Emma Rodling/Scanpix

Ovanligt många svenskar döda i laviner

Sammanlagt har nio personer omkommit i lavinolyckor i år, två i de svenska fjällen och sju i Alperna.

Svenskar tänker först och främst på bra skidåkning, därefter på terräng och lavinfara, menar Per-Olov Wikberg, samordnare vid Fjällsäkerhetsrådet.

– Det är bara att se på hur årets olyckor sett ut. Av sju olyckor med omkomna svenskar i utlandet har bara tre haft bra säkerhetsutrustning. Andra har saknat lavinsändare. Han som omkom i Åre hade ingen utrustning på sig, säger Per-Olov Wikberg, samordnare vid Fjällsäkerhetsrådet, till TT.

 I år har det varit ungefär dubbelt så många dödsolyckor jämfört med ett normalt år, både på hemmaplan och utomlands och Wikberg uppskattar att omkring 5 000 laviner blivit utlösta bara i Sverige.

Detaljerade lavinprognoser

Önskemålen om mer detaljerade och förebyggande lavinprognoser blir därför allt starkare. Wikberg är oförstående till att Sverige är det enda landet i världen med berg- och fjällturism som saknar lavinprognoser.

Som vi rapporterat om tidigare så testade man förra vintern att ha mer detaljerade lavinprognoser. Försöket var lyckosamt, prognoserna blev tydligare, men arbetet avbröts eftersom Naturvårdsverket, som ansvarade för utvecklingen av de nya prognoserna, ansåg att det var otydligt vilken myndighet som skulle bära ansvaret och kostnaderna för arbetet.

Organisationerna Svenska Liftägarnas Organisation (SLAO) och Svenska Turistföreningen (STF) krävde tidigare i vinter att miljöminister Lena EK agerar och fattar ett snabbt beslut vem som ska driva arbetet med de mer utförliga prognoserna. I dag finns endast dagsfärska lavinbedömningar inom skidanläggningarnas områden.

– Men det är extremt många som gör toppturer och åker off pist, säger Susanne du Rietz.

Instabilt snölager

Så kallad "sockernsö" har varit en hjälp på traven för många laviner i stora delar av landet. Problematiken uppstod som en följd av den kyliga vintern och innebär att grova snökristaller inte binder varandra, precis som när det är omöjligt att krama ihop en snöboll.

– Då blir snön extremt känslig för yttre tryck, det har vi märkt många gånger i år, säger Susanne du Rietz på Friluftsfrämjandet.

Kunskapen om lavinfara och terräng behöver också spridas för att minska riskerna för att olyckorna fortsätter öka.

– Man kan styra sin egen risk genom att välja en flackare terräng att åka off pist i, säger Per-Olov Wikberg till TT.

John Alexander Sahlin/TT
P4 Jämtland

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".