Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Renskötselkonventionen

Konventionen, stor fråga som kanske närmar sig en lösning

Publicerat måndag 19 augusti 2013 kl 18.00
1 av 2
Nils Henrik Sara, ordförande i Norske reindriftsamers landsförbund. Foto: Eilif Aslaksen, NRK Sámi Radio.
2 av 2
Jörgen Jonsson, ordförande SSR. Foto: SVT

En ny renskötselkonvention ska snart antas, det hoppas alla parter på. Och ett steg närmare en konvention kan tas imorgon på SSR:s extra landsmöte. Enligt Svenska Samernas Riksförbunds ordförande Jörgen Jonsson är det här rennäringens chans att själva få vara med och utforma förslaget. Kommer man inte överens blir det troligtvis regeringarnas förslag som kommer att ratificeras.

- Förhoppningen är att få igenom det här förslaget, säger SSR:s ordförande Jörgen Jonsson.

Renskötselkonventionen, avtalet mellan Sverige och Norge som rör var svenska samebyars renar får beta på norsk sida, och var norska distrikts renar får beta på svensk sida, har länge varit en stötesten för rennäringen. Det senaste avtalet från 1972, som förlängdes med några år, gick ut för åtta år sedan. Under tiden har 1972-års konvention gällt som lag i Norge, medan Sverige gått efter den gamla Lappekodicillen, en överenskommelse gällande det gränsöverskridande renbetet.

Regeringens förslag till ny konvention kom så för fyra år sedan, med starka protester från samiskt håll. Både Sveriges och Norges regeringar undertecknade sedan avtalet, men det har aldrig ratificerats, trätt i kraft. Efter fortsatta protester gav regeringarna i september förra året de båda sametingen och renskötselorganisationerna möjlighet att ändra i förslaget, de fick ett år på sig.

Efter möten med representanter från de båda sametingen, SSR, NRL, samebyar och distrikt, har ett nytt förslag tagits fram. Största skillnaden är att i det nya spikas inte det omdiskuterade områdesprotokollet. I båda förslagen läggs vikt på att samebyar och distrikt själva ska kunna göra egna avtal. Om det inte går att komma överens så ska det i regeringarnas förslag vara områdesprotokollet som gäller, medan enligt det nya förslaget ska en nämnd se över frågan om man inte kommer överens.

Frågan om sedvanerätten, att det läggs vikt på den i den nya konventionen, har också varit något som många velat ytterligare trycka på.

Även ordföranden för Norske Reindriftssamers Riksforbund, Nils-Henrik Sara, hoppas att ett färdigt förslag snart kan läggas fram till regeringarna.

- Förslaget är just nu på remiss hos distrikten. Hittills har jag inte hört några större invändningar. Om alla är nöjda behöver vi inte något extra årsmöte för att klubba igenom det.

Även sametingen ska godkänna förslaget innan det kan läggas fram till regeringarna. Imorgon tas frågan upp på SSR:s extra landsmöte på naturhistoriska museet i Stockholm. Även frågan om höjd serviceavgift för samebyarna kommer tas upp på mötet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".