Gábor Tillinger håller på att färdigställa sin doktorsavhandling i finsk-ugriska språk. Foto: Olle Kejonen / SR Sameradion
Språk

Nordsamiska och enaresamiska mest lika

Enaresamiska är det språk som mest liknar nordsamiska, det visar en ny doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Det vanliga sättet att dela in de samiska språken är kanske inte är så relevant, menar forskaren Gábor Tillinger.

När man i vetenskapliga sammanhang pratar om samiska språk brukar man dela in dem i olika grupper. Två språk som oftast hamnar i samma grupp är nordsamiska och lulesamiska.

Men nu visar ny forskning att det är ett annat språk som ligger nordsamiskan närmast, nämligen enaresamiskan.

– Enligt mina resultat är det faktiskt enaresamiska och nordsamiska som står närmast varandra, och inte lulesamiska och nordsamiska. Det är ett av de viktigaste resultaten, berättar Tillinger. 

– Många språkvetare har försökt gruppera de samiska varieteterna. Oftast arbetar de med till exempel ljudförändringar men jag tycker själv att det som är viktigast när man jämför språk, alltså hur nära de är varandra, det är ordförrådet, fortsätter han.

Och genom att analysera strax under 1000 ord i lulesamiska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska har Gábor Tillinger kommit fram till mellan vilka språk likheterna är störst.

– Likheten mellan enaresamiska och nordsamiska är upp till 92 procent i mitt material. Det faktum att nordsamiska och enaresamiska står närmast varandra, det syns tydligt.

Men trots att fokus i avhandlingen har legat på indelningen av de samiska språken, så kan dess syfte snarast sägas vara motsatsen, nämligen att ifrågasätta grupperingen av språk.

– Kanske är det inte så viktigt att gruppera. Det jag försöker göra är inte att ersätta de andra indelningarna, utan att säga något nytt, att lägga till någon ny information. Jag tycker att det känns skönt att kunna säga att jag har hittat något nytt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".