Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
LITTERATUR

Bok om samer kritiseras: "Dryper av kolonialism"

Uppdaterat måndag 13 januari 2014 kl 11.16
Publicerat måndag 13 januari 2014 kl 10.17
Nyutgivningen av Ester Blenda Nordströms bok "Kåtornas folk" har orsakat debatt. Foto: SR Sameradion

Bokförlaget Bakhålls nyutgåva av boken "Kåtornas Folk" ifrågasätts nu allvarligt. Manusförfattaren Erik Norberg skriver i en debattartikel att utgivningen bara kan förklaras av okunnig upptäckarglädje.

I början av nittonhundratalet tillbringade författaren Ester Blenda Nordström sex månader med samer i Saarivuoma, i de nordligaste delarna av Sverige. Där agerade hon nomadskolelärarinna och hade en egen skolkåta. Efter det skrev hon boken Kåtornas Folk, som gavs ut 1915.

Nu ger förlaget Bakhåll ut boken på nytt med ett nyskrivet efterord av Ylva Floreman.

Det här har fått dramatikern och manusförfattaren Erik Norberg att reagera. I en debattartikel i Aftonbladet förvånas Norberg över de positiva reaktioner som nyutgåvan bemöts med i tidningsrecesioner.

Han hänvisar bland annat till Fredrik Sjöberg som i sin recension i Svenska Dagbladet beskriver nyutgåvan som modern. Sjöberg framhåller att författaren Ester Blenda Nordström inte har ett kolonialt synsätt i sin framställning av samernas liv.

Norberg är av helt annan mening och menar att boken dryper av kolonialism. Som exempel tar han upp Ester Blenda Nordströms ord om att samerna trivs så bra på fjället att de inte kan bo i vanliga hus och att de "inte bryr sig om något annat än renar, flytt och väder."

Enligt Norberg visar det här att boken genomsyras av den då rådande "lapp-ska-vara-lapp-politiken".

Ylva Floreman har skrivit ett nytt efterord i nyutgåvan. Floreman hyllar Ester Blenda Norströms arbetsmetoder, då hon i skapandet av sina reportage och böcker levde under viss tid med dem hon skrev om. 

Floreman skriver i sitt efterord att:
"Dramatiken skapades genom att Ester Blenda var närvarande i nomadernas vardagsliv - som sig själv. På så sätt fick människorna hon skildrade också behålla sin integritet"

Floreman skriver vidare att Ester Blenda Nordström säkerligen var medveten om debatten om samerna och deras skolgång som föregick 1913 års skolreform:

"Men i sina reportage förfäktade hon inte lapp-ska-vara-lapp-iden. Hon var där som lärarinna och betraktare, hon registrerade och återberättade, hon solidariserade sig med människorna och dömde inte. I en och annan mening blottlägger hon ett rastänkande men hon skrev inte för att övertyga någon om den ena rasens företräde framför den andra".

Men i debattartikeln beskriver Norberg några av de samiska reaktionerna som kom efter att boken gavs ut första gången, för hundra år sedan. Några år efter att Kåtornas Folk kom ut utgavs nämligen boken "Dat läh mijen situd" (Det är vår vilja) av den nyligen påbörjade samerörelsen.

I den boken medverkar den samiska lärarinnan Karin Stenberg från Arvidsjaur, och hon säger sig vara oroad av att "turistande författare" utmålar samer som barnsliga och okunniga. Stenberg menar också att okunskapen om samer ska lea till att svenskarnas fördomar ökar och påverka lagstiftarna.

Ođđasat.se har varit i kontakt med förlaget Bakhåll men de vill inte ställa upp på en bandad intervju. Däremot kommer förlaget att bemöta Norbergs debattartikel i ett skriftligt svar. Vi publicerar det så fort vi har fått svaret.

Förlaget: Oerhört intressant och oerhört välskriven

#text=5754778# vill man inte ställa upp på en bandad intervju. Men i ett skriftligt svar till Ođđasat.se försvarar förlaget nyutgåvan av boken Kåtornas Folk. Förlaget menar att Ester Blenda Nordström skrivit öppet och ärligt, och om det idag inte anses som politisk korrekt så ska det inte vara ett hinder för utgivning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".