1 av 3
Tomas Sevä, Muonio sameby. Foto: Nils-Josef Labba /SVT Sápmi
2 av 3
Betande renar Foto:SVT
3 av 3
Betande renar Foto:SVT
Renbeteskris

Katastrofsituation i hälften av landets samebyar

Renbeteskrisen ser i år ut att bli värre än tidigare år. Vädersvängningarna och snödjupet ställer till det och det är just nu problem i stora delar av renskötselområdet. Hälften av landets samebyarna har nu ansökt om katastrofskadeskydd från Sametinget. 

"Det är jobbigt att vara renskötare idag när man inte kan lita på vädret", säger Tomas Sevä i Muonio koncessionssameby.

 

Åttonde januari rapporterade vi om att 13 samebyar ansökt om katastrofstöd hos Sametinget, främst Västerbotten, Jämtland och Norrbottens kustland. Nu är betet även i stora delar av Norrbotten dåligt och idag har 25 samebyar av totalt 51 ansökt om katastrofstöd. 

Sametingets genomför i veckan betesöversyn i de samebyar som ansökt om katastrofstöd. Det är team ute både i Norrbotten och Västerbotten.

I skogarna kring svensk-finska gränsen i östra Tornedalen befinner sig renskötaren Tomas Sevä på sin skoter och försöker bedriva renskötsel. Snödjupet är 60 centimeter och idag är det 34 minusgrader. Han försöker desperat hindra renarna från att gå över till finska sidan.

 – För en vecka sedan var det plusgrader och regnade. Det slog om jättefort och snön är nu jättekompakt och bär renarna, så de går åt alla håll och vi har svårt att ha kontrollen, säger Tomas Sevä.

Han har jobbat med renar i hela sitt vuxna liv och säger att det blivit svårare med åren. De senaste åren har dessa vädersvängningar ställt till det och de har haft svårt att kontrollera renarna.

 – Det är jobbigt att vara renskötare när man inte kan lita på vädret. Under min karriär har det försämrats drastiskt, helst de senaste åren. Jag vet inte vad vi ska göra, säger Tomas Sevä

I år har grannsamebyn Vittangis renar sammanblandats med Muonio samebys. Igår samlade Muonio samebys renskötare till gärde men kunde inte sälja renar på grund av rädsla för att renkalvarna var för magra och det fanns risk för att de kunde kasseras av veterinären.

 – Man tappar sugen. Vi visste att det kommer att gå åt helvete med renbetet när det var så milt tidigare. Vi vet inte vad vi ska göra.

Tänker du sluta?

 – Nej.

Lars-Ola Marakatt
lars-ola.marakatt@sverigesradio.se

Marie-Louise Niia
marie-louise.niia@svt.se

Marja Påve
marja.pave@svt.se

Oddasat.se

Fakta katastrofskadeskydd för rennäringen

Sametinget är den myndighet som behandlar samebyarnas ansökningar om katastrofskadeskydd.

Bidrag kan sökas vid utfodring av renar på grund av synnerligen svåra betesförhållanden.

Bidrag lämnas för högst hälften av kostnaden för fodret.

Det krävs att det finns ett behov av att utfodra mer än 60 dagar för att kunna få del av ersättningen.

Bidrag lämnas endast för utfodring fram till 30 april.

Betesundersökningar utförs av Sametingets fältpersonal som därefter fattar beslut om utbetalning av bidrag.

Källa: Sametinget 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".