Stockholm

Fyrhjulsdrift hot mot klimatmål

Fler svenskar köpte fyrhjulsdrivna bilar förra året. Nu varnar Trafikverket för att ökningen var så pass stor att den hotar klimatmålen, om trenden fortsätter.

Från 2006 till 2012 minskade koldioxidutsläppen på nya bilar årligen med i genomsnitt nästan åtta gram per kilometer. Men 2013 var minskningen bara två gram. Orsaken är att fler dieselbilar säljs med fyrhjulsdrift, 40 procent förra året, jämfört med 28 procent 2012.

Trenden oroar Håkan Johansson, nationell samordnare för klimatfrågor på Trafikverket.

- Jag trodde ändå att minskningen skulle fortsätta i den takt som varit hittills. Det har tidigare funnits ett tydligt fokus att man skulle välja en bil med låga utsläpp, säger han.

Tre grams skillnad

En fyrhjulsdriven bil drar mer bränsle och är ofta tyngre än andra bilar. Om ökningen bara gäller för 2013 är det kanske ingen större fara. Men om det är ett tecken på en trend är det risk att klimatmålen för fordonsflottan år 2030 inte nås. I fjol var koldioxidutsläppen för nya bilar i genomsnitt 136 gram per kilometer. Hade andelen fyrhjulsdrivna bilar inte ökat hade siffran varit 133 gram. Då skulle delmålet om 130 gram 2015 vara i sikte. Nu är det tveksamt om även det nås.

- Om det nu är så att man ändrar köpbeteendet och det inte blir lika viktigt med låga utsläpp, så finns det ju en fara att man inte når så långt, säger Håkan Johansson.

"Styrmedel behövs"

Han ser ökningen som ett tecken på att styrmedel behövs. Utredningen om fossilfri fordonstrafik, som överlämnades i slutet av december, föreslår exempelvis en skärpning av dagens system med supermiljöbilspremie och fordonsskatt, eller en variant med skatt vid nybilsregistrering, i kombination med en miljöpremie för bilar med låga utsläpp.

- Vi har ju insett att det behövs nya styrmedel, men att det skulle behövas så snabbt var jag lite förvånad över, säger Håkan Johansson.

Gustav Sjöholm/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".