Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
STOCKHOLM

Gruvbransch i medvind - men intresseorganisation ser stora utmaningar

Publicerat måndag 27 januari 2014 kl 11.55
1 av 2
Lennart Gustavsson, ordförande Georange. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi Radio.
2 av 2
Gruvkarta 2013. Kartgrafik: SGU

Det finns stora utmaningar för framtidens gruvbransch – både när det gäller långsiktig hållbarhet och lokal acceptans för gruvor.
Det säger Lennart Gustavsson, ordförande för intresseorganisationen Georange, som i dagarna arrangerar framtidens gruv- och mineraldagar i Stockholm.
- Det är svårt att genomföra ett gruvprojekt mot folkets vilja, säger Gustavsson.

Det är en gruvbransch i medvind som träffas för framtidens gruv- och mineraldagar som idag inleds på Grand hotel i Stockholm.

De stora gruvjättarna LKAB och Boliden fortsätter att presentera miljardvinster, den totala produktionen slår nya rekord och antalet sysselsatta är fler än på 20 år.

Branschorganisationen Svemin spår dessutom att malmproduktionen kan trefaldigas fram till 2025 och antalet sysselsatta kan öka med upp till 55 000 personer.  

SGU tror att antalet gruvor i Sverige fram till 2020 kan fördubblas från dagens 16. 

För att detta ska bli verklighet krävs dock god tillgång på arbetskraft och infrastruktur samt effektivare tillståndsprocesser menar Svemin.
Men Lennart Gustavsson tar denna prognos med en nypa salt.

-   Min personliga bedömning är att den är överdriven. Vi kommer att basera svensk gruvindustri på effektivisering, rationalisering och automatisering. Sysselsättningseffekten blir störst i ringarna runt ekonomin, för konsultföretag i Umeå eller andra företag i Stockholm kopplade till svensk basindustri, säger Lennart Gustavsson.

Lennart Gustavsson menar ändå att gruvbranschen går en ljus framtid till mötes – men den stora utmaningen är att skapa hållbara gruvprojekt som accepteras av lokalbefolkningen.

- Vi måste klara av både en ekologisk och social hållbarhet samtidigt som vi har ekonomi. Vi måste klara av tre bollar i luften samtidigt, men ibland bollar vi bara med en boll i taget , säger Gustavsson.

En rad stora framtida gruvprojekt har presenteras de senaste åren – järnmalmsgruva i Gállok, nickelgruva i Rönnbäcken-Raavrjohke, koppar-zink i Stekenjokk-Stihke, kalkbrott på Gotland, sällsynta mineraler vid Vättern samt flera nya gruvprojekt runt Kiruna.

Gemensamt för dessa är en stark folklig motopinion, som gruvföretagen har hanterat på olika sätt.
- Det är svårt att genomföra ett gruvprojekt mot folkets vilja. Det betyder inte att man ska vara älskad av alla men acceptansen måste finnas, säger Lennart Gustavsson.

Har gruvföretagen tagits på sängen av motståndet?
- Det vet jag inte men man har inte haft någon strategi för detta. En del av konflikerna har uppstått där vi fått in nya aktörer. Man hör ganska lite motstånd kring LKABs och Bolidens verksamheter. Det är gamla aktörer som är vana vid samexistens, säger Gustavsson.

I eftermiddag inleds framtidens gruv- och mineraldagar med tal av miljöminister Lena Ek och efterföljande paneldiskussioner med direktörerna för LKAB, Boliden och Northland samt förra centerledaren Maud Olofsson, som numera är styrelseledamot i LKAB.
Men dessa diskussioner är inte öppen för media.

På tisdag och onsdag öppnas seminariet och en eftermiddag ska ägnas åt markanvändningsfrågan, där bland annat Jan Rannerud, ordförande för Malå sameby och Håkan Jonsson, styrelseordförande för Sametinget håller anförande.

Jörgen Heikki
jorgen.heikki@sverigesradio.se


 
  

Gruvsiffror 2012

2012 blev ännu ett rekord år för gruvnäringen – totalt 72 miljoner ton malm produecrades i Sverige, nytt rekord för tredje året i rad.
2012 blev också ett vinstrikt år för gruvnäringen – även om de båda gruvjättarna LKAB:s och Bolidens vinster minskade.
LKABs vinst efter skatt minskade från 10,9 miljarder kronor till 8,8 miljarder och Bolidens vinst minskade från 3,4 miljarder kronor till 3,3 miljarder.
Antalet direkt sysselsatta i gruvnäringen ökade från 5593 (2011) till 5922 (2012).
Prospekteringskostnaderna i Sverige minskade något, från 782,8 miljoner kronor till 714 ,4 miljoner kronor.
Vid årsskiftet fanns 1 114  gällande prospekteringstillstånd, motsvarande siffra året innan var 1139.
Det fanns under 2012 16 aktiva mineralgruvor i Sverige, 12 av dessa i Norrbotten och Västerbotten.
De samlade siffrorna för 2013 är ännu inte klara.

Källa: SGU

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".