Sápmi

Renägare kan tvingas till landsflykt efter intern konflikt i sameby

"Det indikerar ju att det är ett otroligt allvarlig läge"
2:28 min

På grund av de interna konflikterna i samebyn Ruvhten sijte så erbjuds nu en av renägarna att lämna Sverige och flytta med sina renar till norska sidan. Erbjudandet kommer från renägaren Merika Kroik Jonassen i Svahken sijte, som i sin siidaandel ger plats för Toamma Dorra.

Konflikten i Ruvhten Sijte har pågått i många år och delat samebyn i två läger. Länsstyrelsen har beslutat vilka renägare som måste minska sina renanatal drastiskt, från flera hundra ner till nio renar. Det efter ett förslag som kom från samebyns styrelse. De i styrelsen skulle inte drabbas men det skulle Toamma Dorra, som enligt länsstyrelsens beslut ska få ha nio renar kvar och som i så fall skulle tvingas sluta med sin rennäringsverksamhet.

Beslutet om att minska renantalet är överklagat och inte slutligen avgjort, men nu ser det ut som att Toamma Dorra väljer att lämna Sverige med sina renar. Det efter att siidaledaren Merika Kroik Jonassen har erbjudit honom plats i sin siidaandel i Svahken sijte/Elgå sameby på norska sidan gränsen.

Merika Kroik Jonassen menar att Dorra är en av fem ursprungsfamiljer med upparbetad betesrätt i Ruvhten Sijte.

– Denna betesrätt är en stark bruksrätt som närmast är att sammanlikna med egendomsrätten, och en egendomsrätt kan inte voteras bort. Det är det som är det centrala och det är det som har skett i det här fallet, säger Merika Kroik Jonassen.

– Det är inte tänkbart att vanliga etniska svenska medborgare skulle bli behandlade på det här sättet, att egendomsrätten skulle försvinna med votering över till en konkurrent, det är helt otänkbart, säger hon.

Sametinget har under lång tid varit inblandad i arbetet med att försöka lösa problemen i Ruvhten Sijte. I höstas hade också Sametingets styrelse uppe frågan om en delning av samebyn, men det blev inget beslut eftersom styrelsen inte ansåg sig ha befogenhet att besluta om delning.

Men Merika Kroik Jonassen tycker att politikerna för länge sedan borde ha agerat tydligare i saken.

– Det kan bero på att de inte förstår problemställningen, och för det andra ser det ut som att politikerna och svensk förvaltning lägger till grund att interna problem ska lösas efter intern självjustis, men då närmar man sig enligt min mening mc-klubben framför rättsstatens förvaltningsordning.

Anders Kråik från partiet Samerna har i några år för Sametingets räkning jobbat, bland annat tillsammans med länsstyrelsen i Jämtland, för att försöka lösa problemen i Ruvhten Sijte. Men de har inte lyckats hittills, frågan är komplex enligt Kråik som samtidigt tycker att kritiken angående politikernas agerande är befogad.

I och med Toamma Dorras landsflykt - som Kråik kallar det - så ställs saken på sin spets. Enligt Kroik finns risk för att det blir en godtagbar praxis i andra samebyar också, att en majoritet kan tvinga ner renantalet för andra konkurrerande renägare i samebyn. Därför menar han att det finns skäl att ordentligt se över lagstiftningen.

– Det finns ingen motsvarighet, annat än under krigstiden, att människor tvingas fly till andra länder för att rädda sin egendom, det är ju fruktansvärt, det indikerar ju att det är ett otroligt allvarlig läge.

Vi har också varit i kontakt med Toamma Dorra, han var vid tillfället upptagen med renskiljningar och hade inte tid att kommentera saken. Men Merika Kroik Jonassen ser inga hinder för henne att erbjuda honom plats i sin siidaandel.

– Norsk lag bestämmer att ägare av driftsenhet, eller siidaandel som det heter, suveränt kan bestämma vem som får äga ren på driftsenheten och renantalet som han eller hon får inneha, det står ingenting om nationalitet, och den lagen trädde i kraft den 1 juli 2007.

Så den siidaandel som du har, där kan inte en samebymajoritet bestämma att du inte får göra så?

– Nej, i och med att jag har utrymme på min driftsenhet så kan jag suveränt erbjuda Toamma Dorra välkommen till min siida. 

Reporter Thomas Sarri
thomas.sarri@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".