1 av 2
– Vi förstår gruvindustrin och därför samarbetar vi med dem, säger Jerry Asp. Foto: Olle Kejonen / SR Sameradion
2 av 2
– Det är andra förutsättningar i Kanada än i Sverige, menar Jan Rannerud från Malå sameby. Foto: Olle Kejonen / SR Sameradion
Gruv- och mineraldagarna

"Urfolk och gruvföretag borde samarbeta"

Rannerud: "Man är ju förlorare alla gånger"
2:26 min

Urfolk borde samarbeta med gruvföretagen, det tycker Jerry Asp, före detta ledare för tahltan-folket i Kanada, som har kommit till Sverige för att berätta hur hans folk har dragit nytta av att förhandla med gruvbolagen.
Förra veckan besökte han gruv- och mineraldagarna i Stockholm.

Jerry Asp är medlem av och före detta ledare för tahltanfolket i British Colombia, Kanada.

När de för trettio år sen ställdes inför den första gruvetableringen i sitt område bestämde de sig för att inte göra motstånd, utan istället samarbeta med gruvföretagen.

Nu bryter man guld och koppar i tre olika gruvor i området, och om Jerry Asp får sin vilja igenom, kan man snart börja brytningen vid en gruva till. 

– Vi förstår gruvindustrin och därför samarbetar vi med dem, säger Jerry Asp, vars farfar var från Sverige.

Samarbetet har gjort att pengarna flödar in i samhället och att arbetslösheten är i princip noll, säger Asp, och som krav har tahltanfolket ställt att miljön inte tar skada. 

– Vårt enda krav är att gruvbrytningen sker hållbart utan skador på miljön, säger Asp.

En som också lever nära en guldgruva, och som också tror på dialog hellre än konflikt är sametingspolitkern och ordföranden i Malå sameby, Jan Rannerud - även om han inte är lika positiv som Jerry Asp.

– Man är ju förlorare alla gånger, det handlar ju om att hitta gemensamma ämnen så man kan diskutera sig fram till det bästa möjliga för båda parter.

Men Rannerud tror inte att den samiska situationen lämpar sig lika bra för samarbete som den kanadensiska. Tahltanfolket består av 5 000 människor, i ett område spänner sig över 150 000 kvadratkilometer – alltså lika stort som Lappland, Västerbotten och Norrbotten tillsammans. 

– Det är lite stora skillnader. De har ju inte heller någon renskötsel, och vi är beroende av arealen för renskötseln, säger Rannerud.

Frågan är om samarbetet i British Colombia har gett mest till urfolken eller till företagen. Ett som är säkert är tahltanfolket inte längre livnär sig på naturen, utan på industrin.

– Den delen av våra liv är över, säger Jerry Asp.

Olle Kejonen
olle.kejonen@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".