Skövling av regnskog i Amazonas. Foto:Andre Penner/TT

Naturskövling utan slut

Enorma arealer natur riskerar att gå förlorade på jorden fram till år 2050. Enligt en ny beräkning kommer en yta nästan lika stor som USA att läggas under plogen för att tillgodose den växande befolkningen.

Bakom beräkningen, som sammanfattas i en ny rapport från Unep, FN:s miljöprogram, står en expertgrupp inom organisationen International Resource Panel.

Gruppens dystra slutsats är att ytterligare 8,49 miljoner kvadratkilometer naturliga biotoper - regnskogar, savanner, gräsmarker - kommer att omvandlas till åkrar, betesmarker och odlingar av energigrödor om den nuvarande trenden fortsätter.

Som jämförelse kan nämnas att detta är en areal större än Australien, 7,69 miljoner kvadratkilometer, och bara lite mindre än USA, 9,82 miljoner kvadratkilometer.

Orsaken är den växande befolkningen på jorden. Enligt en prognos från FN kommer antalet människor att öka från 7,1 till 9,2 miljarder år 2050. Dessutom kommer levnadsstandarden generellt att öka, vilket leder till ökad konsumtion av energi, utrymme och mat. Till det senare hör en ökad köttkonsumtion.

Enorma förluster

Mellan 1961 och 2007 ökade arealen odlad mark med elva procent och i dagsläget täcker våra åkrar och betesmarker 33 procent, 49 miljoner kvadratkilometer, av jordens landyta. Om forskarnas prognos skulle slå in till fullo ökar den siffran till drygt 38 procent, 58 miljoner kvadratkilometer.

Den som till äventyrs tycker att detta inte är så överväldigande bör betänka att ungefär en tredjedel av jordens landyta består av öknar, glaciärer och inlandsisar.

Räknar man bort dessa, plus de områden som omvandlats av vårt jordbruk, blir det inte mycket kvar av övriga biotoper, i dagsläget cirka 46 miljoner kvadratkilometer. Då ska man ha i minnet att en del av detta utgörs av rena produktionsskogar - gran- och tallplanteringar, eukalyptus- och oljepalmsplantager - där merparten av de ursprungliga arterna försvunnit.

Naturkraften människan

Människan har med andra ord blivit en oerhörd kraft på jorden. Det kanske till och med är dags att sätta in den nuvarande epoken på den geologiska tidsskalan.

Vi har numera lika stor betydelse som de mer erkända naturkrafterna - vulkanism, erosion, väder och vind - och det finns förslag om att döpa tiden efter 1784 till antropocen, eller människans tidsålder kort och gott.

Det året uppfann James Watts ångmaskinen, vilket markerar inledningen på industrialismen som i sin tur gav upphov till befolkningsexplosionen. Då fanns knappt en miljard människor på planeten. I dag, bara 200 år senare, är vi drygt sju gånger fler, en fullkomligt enastående händelse.

Dyster prognos

Forskarna bakom rapporten påpekar att situationen för de andra arterna som vi delar utrymmet med kommer att förvärras ytterligare om prognosen besannas. Men de säger samtidigt att det går att minska skadeverkningarna. Allt är inte nattsvart.

Det går att öka produktiviteten och öka avkastningen på den befintliga jordbruksmarken, framför allt i Afrika. Det går också att förbättra metoderna så att jordarna inte utarmas lika snabbt som i dag. Övergivna jordbruksmarker går att restaurera.

Likaså är det möjligt att vara mer sparsam med födan som produceras - i dag slängs enorma kvantiteter mat.

Om alla åtgärder vidtas och backas upp upp av ländernas regeringar kan en mycket stor del av skövlingen undvikas. I så fall skulle vi i bästa fall "bara" behöva utnyttja ytterligare 1,59 miljoner kvadratkilometer till år 2050. Detta är självfallet en ansenlig landyta, men i jämförelse med en förlust på 8,49 miljoner kvadratkilometer är den liten.

Andre Penner/TT

Roland Johansson/TT

FAKTA: NATURSKÖVLING

Befolkningen på jorden kommer att öka från 7,1 miljarder till 9,2 miljarder människor år 2050. Stora arealer naturliga miljöer kommer att läggas under plogen för att tillfredsställa det växande behovet av föda och energi. Enligt den nya studien kan i värsta fall ytterligare 8,49 miljoner kvadratkilometer regnskogar och savanner bli uppodlade om inte åtgärder vidtas för att minska skadeverkningarna. Detta är en yta lika stor som Brasilien.

Ett illavarslande tecken på att jakten på odlingsbar mark blivit intensiv är att Kina, Saudiarabien och andra länder börjat hyra eller köpa upp stora områden i framför allt Afrika. Mellan 2000 och 2011 bytte 2 miljoner kvadratkilometer land ägare på detta sätt.

(Källa: Unep)

(TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".