Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Maskiner vid gruvan i Kaunisvaara. Foto: Lars-Ola Marakatt/SR Sámiradio
UBMI/UBMEJE/UMEÅ

Oenighet om samiska rättigheter i gruvpolicyn

Sametinget är enigt om att skärpa minerallagen och stärka det samiska inflytandet över naturresurserna.
Men partierna kan inte komma överens om hur detta ska formuleras i den gruvpolicy som plenum ska anta.
Fördelningen av de samiska rättigheterna är en av skiljelinjerna.

Det har varit många turer i Sametingets arbete med en gruv- och mineralstrategi.  

Sametingets plenum har två gånger underkänt de framlagda styrelseförslagen och vid plenum för ett år sedan beslutade därför plenum att skicka ut förslaget på remiss till det samiska samhället.

Sametingets rennäringsnämnd beslutade i mars också att ta upp frågan om en gruvpolicy och skickade ut den på remiss.

Rennäringsnämnden lämnade därefter över ett förslag till styrelsen i augusti och samma månad antog Sametingets pleum ett enigt uttalande mot gruvbrytning i det samiska området.

Därefter har Sametingets styrelse återigen skickat ut frågan på remiss, denna gång till sametingets partier och hela denna process har landat i att en oenig styrelse i januari lagt fram ett förslag till gruvpolicy.

Förslaget går i korthet ut på att den svenska minerallagen inte lever upp till internationella konventioner och måste däför skärpas.

Enligt dessa konventioner finns en grundläggande princip om att urfolk har rätt att säga ja eller nej till verksamheter som påverkar deras traditionella områden.

Utifrån detta föreslår Sametingets styrelse:

  • Sametinget ska ytterst ha beslutanderätt om exploateringar i det samiska området.
  • Sametinget ska i dialog med berörda samebyar och övriga berörda samer besluta om all exploatering.
  • Exloateringsersättningar ska utgå till berörda samebyar, övriga berörda samer, Sametinget samt en fond för övriga samiska behov.

Precis som i tidigare dokument föreslår styrelsen också ett starkare samisk inflytande redan på prospeketeringsstadiet  samt att domstolar ska avgöra bearbetningskoncessioner, inte regeringen som idag.

Styrelsen föreslår också en så kallad genomförandestrategi för både Sametingets politiska del och myndighet.

Ett av förslagen är att Sametinget ska verka för att Sverige ska stoppa all pågående prospektering, samtliga nya undersökningstillstånd, arbetsplaner och koncessionsansökningar i avvaktan på att Sverige lever upp till internationell urfolksrätt.

Men frågan är om Sametinget kan nå enighet kring detta – flera partier menar att samebyarnas rättigheter inte tas i beaktning i styrelsens förslag.

-Samebyarna är ju rättighetsägare, men det har man förminskat i det här dokumentet, säger Marita Stinnerbom, Guovssonásti.

Jörgen Heikki
jorgen.heikki@sverigesradio.se


    

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".