Suorssá

Brister i samiskan i Sorsele

2:47 min

Varken förskola på samiska eller modersmålsundervisning på samiska fungerar i Sorsele kommun. Det framgick med stor tydlighet under gårdagens valturné i Sorsele.

Sara Ajnnak i Gargnäs har barn i förskola och förskoleklass som inte får lära sig samiska.

- Att man gör så himla lite och negligerar det från kommunens sida och myndighetshåll, det visar ju också att man inte tycker det är viktigt och att alla människor inte är lika mycket värd, säger Sara Ajnnak.

Åren 2011 till 2013 fick Sorsele kommun drygt 2 miljoner kronor i statsbidrag för att bli en samisk förvaltningskommun. Men mindre än 12 procent av pengarna har gått till samisk förskola och kommunen vet inte ens hur många barn som får förskola på samiska, eller om det finns någon kö.

Men modersmålsundervisningen på samiska fungerar inte heller. Sorsele kommun redovisar att man arbetar för att främja samers språk genom modersmål i skolan, men svarar inte på om servicen motsvarar efterfrågan. Ingrid Lind är en förälder som inte menar att den gör det.

-Jag tycker det känns jättetråkig. Du ska ju inte behöva bråka om att få språket, säger Ingrid Lind.

Caisa Abrahamsson, Socialdemokraterna är kommunalråd i Sorsele kommun:

- Det finns ju som modersmål i skolan, men det har ju kanske varit svårt också att få kompetenta lärare, säger Caisa Abrahamsson.

Men nu har ni ju varit förvaltningskommun i 4 år. Varför har ni inte kommit längre?

-Det är svårt det här. Det är svårt att få det att fungera, säger Caisa Abrahamsson.

Roland Vermelin företräder Centerpartiet som är i opposition i Sorsele:

-Ja, vi måste ju titta på det och se vad som är fel och försöka rätta till det, för så här ska det ju inte vara. En fråga som vi ser från centern det är ju vilket varieté, det finns ju tre olika. Då är ju frågan vilken vi ska satsa på och är alla samer överens om vilken varieté vi ska använda, säger Roland Vermelin.

Men, ska inte alla barn få prata sitt språk?

-Ja, men det är väldigt svårt om en har en varieté och två har en annan och så är det fem som har ytterligare en, säger Roland Vermelin.

Men om det finns nio miljoner svenskar och åttio miljoner tyskar, ska vi då lära oss tyska?

- Nej, det behöver vi väl inte göra. Vi bor ju i Sverige och vi ska ju i första hand lära oss svenska, säger Vermelin.

Ja, men om en är umesame och åtta är nordsamer, ska alla då lära sig nordsamiska?

- Nej, det säger jag ju inte. Utan problemet är ju att det är väldigt få om du ska ha de tre variablerna, säger Roland Vermelin.

Ingrid Lind tycker inte att hennes barns samiska hanteras på samma sätt som de andra språken. Den här terminen har läraren legat på skolan om hon ska få jobba eller inte, men först för några dagar sedan fick läraren veta att hon ska få börja undervisa i samiska.

- Men skolan har ju redan börjat och de har fått läsa tyska och de har fått läsa svenska och engelska, så jag tycker det är jättedåligt, det fungerar jättedåligt, säger Ingrid Lind.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: