Efterlyser kunskap om hotade arter

Ålen, tornugglan och fjällräven har det fortsatt tufft. I nästa rödlista över hotade arter väntas de även få sällskap av nordhavsräkan och duvhöken.

Synpunkter? Då har du just nu möjlighet att tycka till om bedömningarna.

Ett hundratal experter i 14 expertkommittéer analyserar nu tillståndet hos tiotusentals djur och växter. Det är 2015 års version av den svenska rödlistan som ska sammanställas.

Men vid sidan om expertbedömningarna är det också fritt fram för allmänheten att lägga sig i - ett arbetssätt unikt för Sverige, berättar Ulf Gärdenfors, ställföreträdande chef för Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.

-Allt för att faktiskt fånga upp den kunskap som kan finnas ute i landet och som inte nått oss, säger han.

Hittills under sommaren har synpunkter för ett 80-tal arter kommit in och det är både proffs och amatörbiologer som bidrar.

-Det är väldigt adekvata synpunkter, precis sådant som vi vill ha. Vi har fått in uppgifter om till exempel lappviol och reliktfluga.

Grodorna starkare
Innan 2010 var rödlistan hemlig fram till offentliggörandet. Men nu ligger bedömningarna helt öppna redan innan listan är klar. För den intresserade finns flera nyheter att upptäcka.

-En trend är att fågelarter som är beroende av ett mer småskaligt odlingslandskap för att få mat minskar. Det är arter som gulsparv, hussvala och ängspiplärka som nu blir rödlistade, säger Ulf Gärdenfors.

Samtidigt tros svarthakedoppingen och vikaren nu kunna strykas från listan. Även groddjuren tar revansch:

-För 10-15 år sedan var de väldigt illa utsatta i Sverige, men har successivt genom insatser fått bättre och bättre populationer. Den här gången blir strandpaddan, även kallad stinkpadda, klassad som livskraftig.

Vet lite
Sammanlagt finns i dag omkring 47 900 kända inhemska arter i Sverige. Men för merparten av arterna är kunskaperna så pass begränsade att tillståndet helt enkelt inte kan bedömas. Av de cirka 20 800 arter som kan bedömas väntas drygt 4 000 listas som hotade eller nära hotade.

Men hur är det då med inputen utifrån, kan den rentav ändra listan?

-I vissa fall ja. Så det här är absolut inte ett spel för gallerierna, säger Ulf Gärdenfors.

Så görs rödlistan

I arbetet med rödlistan klassificeras över 20 000 svenska arter enligt en flergradig skala, från livskraftig till nationellt utdöd. Den nu gällande listan från 2010 omfattar cirka 4 200 arter, varav knappt hälften bedöms som direkt hotade. Listan omfattar alla flercelliga arter, såväl djur som svampar, alger och växter.

Bedömningskriterierna kommer från Internationella naturvårdsunionens (IUCN), vars globala rödlista omfattar drygt 20 000 hotade arter. I år fyller den globala rödlistan 50 år och nationella rödlistor finns i många länder.

Nästa svenska rödlista är öppen för synpunkter till den 12 september.

Källa: SLU/IUCN (TT)

Stort genomslag

Rödlistan i sig innebär inga förbud och ingen värdering av vad som behöver göras för de hotade djuren, växterna och svamparna. Men listan har stor betydelse för myndigheters beslut om insatser och styr därmed i stor utsträckning det naturvårdande arbetet i Sverige. Bland annat används listan för beslut om fridlysning.

Rödlistan har också stor betydelse för organisationers uppmaningar till konsumenter och en debatt som återkommer är huruvida butiker och restauranger borde avstå från att sälja rödlistade produkter eller inte.

Källa: SLU (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: