Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ruoŧŧa / Sverige

Niondeklassare klarade engelskan bäst

Publicerat tisdag 25 november 2014 kl 09.49
En flicka vid en tavla i skolan. Foto: Staffan Löwstedt/TT
Foto: Staffan Löwstedt/TT.

Skolverket har nu publicerat resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs nio från 2013/2014. Arjeplog finns med bland de bästa kommunerna i både engelska och matematik, medan Arvidsjaur syns bland dom sämsta i engelska. I svenska är västerbottenskommunen Norsjö i topp.

Även i år klarade sig niondeklassarna bra i det nationella provet i engelska. Det är det ämne där både killarna och tjejerna lyckas bäst: 97 klarade gränsen för godkänt och nästan 18 procent fick högsta provbetyg, det vill säga A.

I kemi, däremot, klarade 17 procent av pojkarna och 10 procent av tjejerna inte godkänt.

I ämnet engelska var den genomsnittliga betygspoängen 15,0, vilket motsvarar betyget C. Betyget F för ej godkänt ger 0, E ger 10, D ger 12,5, och så vidare till A som ger 20 poäng.

Det lägsta provbetyget hade eleverna som skrev provet i svenska som andraspråk: 9,4 poäng. Det nästa lägsta snittbetyget hade eleverna i matematik, fysik och kemi: 11,4. Tjejerna hade genomgående högre provbetygspoäng än killarna, och elever i fristående skolor låg högre än elever i kommunala skolor.

Skolverket pekar på två tunga faktorer som inverkar på elevernas resultat: kunskaper i svenska språket och föräldrarnas utbildningsnivå.

Drygt tre procent av niondeklassarna förra läsåret var nyinvandrade, det vill säga hade utländskt påbrå och hade bott mindre än fyra år i Sverige. De hade generellt lägre provresultat än andra elever, framför allt i historia, engelska och svenska. Och som Skolverket visat tidigare har högutbildades barn större chans att få bra resultat i skolan. Det gäller oavsett om eleven har svensk eller utländsk bakgrund. Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning hade generellt bättre resultat i de nationella proven, och det märktes särskilt tydligt i historia och matematik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".