Marianne Persson, Jijnjevaerie samebys ordförande. Foto: Inga Marja Steinfjell/ Sameradion & SVT Sápmi
1 av 4
Marianne Persson vill inte ha andra urfolk på sitt samvete på grund av fodret. - Vi om någon vet ju hur det är att bli undanträngda. Foto: Inga Marja Steinfjell/ Sameradion & SVT Sápmi
Regnskog som huggits ned ill förmån för oljepalmplanering. Foto: Chedar Anderson/ TT
3 av 4
Regnskog som huggits ned ill förmån för oljepalmplanering. Foto: Chedar Anderson/ TT
Oljepalmsfrukterna pressas till palmolja. Foto: P O Lindström / TT
4 av 4
Oljepalmsfrukterna pressas till palmolja. Foto: P O Lindström / TT
Saepmie

Jijnjevaerie sameby: Renfodret tränger undan andra urfolk

Vill ha bort palmoljan från fodret
2:11 min

Palmoljeproduktion orsakar stora problem och tränger undan urfolk från sina områden i sydostasien. Nu kräver Jijnjevaerie sameby i Jämtland att palmoljeprodukter helt tas bort från deras renfoder.

Jijnjevaerie sameby har flera hundra vindsnurror på sina betesmarker och renarna är undanträngda. Därför måste samebyn utfodra renarna under flera månader på höstvintern, och de köper årligen flera hundra ton foder till sina renar.

Men fodret innehåller palmoljeprodukter, vars produktion tränger undan urfolk från sina marker i sydostasien. Nu vill Jijnjevaerie att producenten tar bort palmoljeproduktena från fodret. 

- Vi är ett urfolk och måste tänka på andra urfolk. Vi urfolk har samma problem oavsett var i världen vi är, att pengabolagen vill åt våra marker. Vi har trängts undan från våra betesmarker så vi måste utfodra, vi om någon borde ta ansvar, säger ordförande Marianne Persson.

Ordförande Marianne Persson är inte ensam bakom uttalandet. Hela samebyn står bakom.

Vi möter henne hemma i Vinklumpen där renarna utfodras från tiden efter skiljningarna till en bra bit in på vintern.

När vi ber om att se innehållsdeklarationen på fodersäckarna får vi ett skratt till svar. Här räcker det inte med några fodersäckar. Här talar man om hundratals ton foder på en höstvinter. Så mycket foder kommer inte i säckar, men med en foderlastbil två gånger i veckan. 

- Jag såg ett fruktansvärt program om hur urfolk i Sydostasien undanträngs för palmoljeplantager och började fundera, stod det inte i veterinärrapporten att fodret innehåller palmolja. Jag kände att jag var tvungen att ta reda på om vi genom vår utfodring är med på detta. Så är det, vi är med på att tränga undan ett annat urfolk i en annan del av världen. Det kändes inget bra, säger hon allvarligt.

Tillsammans med hennes barnbarn går vi för att titta på silon. Barnen kallar den för aajjas (morfars) raket och den är enorm. Den tar 24 ton foder och på vintern kommer foderbilen för att fylla på två gånger i veckan. Det gör den i flera månader.

Denna silo räcker bara till Mariannes och Antaris familjs renar. Det är ytterligare fyra andra silon efter vägen. Att man talar om flera hundra ton foder och därmed mycket palmolja, är det ingen tvekan om.

- Vi vill att Lantmännen tar bort palmoljan från fodret. Vi hoppas att det kan ersättas med linfrökaka. Det förstör iallafall inte för urfolk, säger en optimistisk ordförande. Lantmännen har signalerat att det är möjligt. 

Claes Johansson är hållbarhetschef hos Lantmännen och han välkomnar Jijnevaeries krav.

 – Det är jättebra att de har tagit upp den här dialogen och nu tittar vi på möjligheterna att byta ut de här restprodukterna.

Claes Johansson säger att Lantmännen föredrar certifierade produkter, vilket ställer större krav på hänsyn till bland annat urfolk och djur vid produktionen. Men i djurfodret används också restprodukter från utvinning av palmolja och då går det inte att spåra produktionen.

 – Certifieringssystemet för restprodukter släpar lite grann efter så där har vi inte riktigt den spårbarheten, säger Claes Johansson.   

Palmolja finns nästan i alla livsmedel. Sverige importerar 44 000 ton palmolja varje år. Den används som ingrediens i allt från margarin, glass, kakor och choklad till tvål, tvättmedel och kosmetika.

Som konsument är det svårt att veta hur mycket palmolja man köper eller i vilka produkter den finns och om det är ren palmolja eller även restprodukter, eftersom det oftast bara står vegetabiliskt fett eller olja i innehållsförteckningen.

I tvättmedel och andra rengöringsmedel, där tensiderna har sitt ursprung i palmoljan, står det heller inte utskrivet att det är från palmolja de utvinns. Uppemot hälften av alla förpackade varor i affären innehåller palmolja i någon form.

Palmolja är billig och effektiv att odla – palmen ger mer olja per hektar land än någon annan gröda och den kräver mindre gödningsmedel än andra oljeväxter. Stora områden regnskog skövlas för att skapa plantager och det är i de områdena som urfolken tvingas bort och djur drabbas. Deras miljö finns inte längre kvar. 

Konflikter mellan bolagen som producerar palmolja och lokalbefolkningar har lett till brutala överträdelser av mänskliga rättigheter, till och med dödsfall.

Sveriges AP-fonderna har investeringar värda 14,5 miljoner kronor i palmoljejätten Wilmar International. Företaget anlägger oljepalmsplantager och förädlar palmoljan för livsmedelsindustrin liksom för tillverkning av biobränslen. Wilmar står för 45 procent av världshandeln med palmolja och är en av de största odlarna av palmolja i Indonesien och malaysiska Borneo.

Även om det finns en certifiering av palmolja som kallas RSPO, så är den omstridd. I den finns inget krav på hänsyn till människorna som bor och lever vid och av palmoljan. Det finns även KRAV-märkt palmolja, men i ytterst små mängder.

- Jag hoppas att andra samebyar följer efter och ställer samma krav, vi om någon borde ta ansvar för andra urfolk, säger Marianne Persson när vi går tillbaka och lämnar aajjas raket bakom oss.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".