Foto: Mattias Klum
1 av 4
Foto: Mattias Klum
Foto: Mattias Klum
2 av 4
Foto: Mattias Klum
Foto: Mattias Klum
3 av 4
Foto: Mattias Klum
Naturfilmaren och fotografen Mattias Klum. Foto: Mattias Klum
4 av 4
Naturfilmaren och fotografen Mattias Klum. Foto: Mattias Klum

Han har sett palmoljans konsekvenser på nära håll

2:41 min

I förra veckan kunde vi berätta att Jinjevaerie sameby nu kräver att palmoljeprodukter tas bort från allt renfoder - allt för att minska avverkningen av urskogar där andra urfolk lever. Fotografen och filmaren Mattias Klum har sett konsekvenserna av palmoljeproduktionen med egna ögon.

- Blåsrörsjägare, en av dom sista nomadiserande regnskogsfolken i världen hade förlorat allt, det fanns liksom ingenting kvar, dom blev inte lyssnade på och dom blev inte trodda och det tog inte någon hänsyn överhuvudtaget.

Mattias Klum har under många år både dokumenterat och följt utvecklingen av palmoljeproduktionen i Sydostasien. Han arbetade på Borneo första gången 1988 och har sett förändringen sedan dess.

Han beskriver hur han flugit över Borneo, hur världens tredje största ö från 10 000 meter ser ut att vara klädd i regnskog, men att 75 procent avverkats och det gröna som syns är palmodlingar, hur ekosystemen förändras på några få år och vilka konsekvenser det får för människorna som lever och har levt inne i skogarna sedan urminnes tider.

- Där det ofta råder brist på ekologisk hänsyn och inte minst hänsyn mot etniska minoriteter, säger Mattias Klum.

Samtidigt som palmoljan ger arbetstillfällen som räknas i miljoner och Mattias Klum träffat många som tycker att palmoljan är bra - eftersom intäkterna gett till exempel  skolor och sjukhus - menar han att människor nu börjar se konsekvenserna av att regnskogarna avverkats utan tanke på miljön. Där man tagit bort skogen och skapat palmoljeindustrin, så har floder, åar och hela vattensystem kläggat igen.

- Oj, här brukade jag fiska bara för några år sedan med mina barn, nu finns det inte en fisk längre, det är bara en trögflytande välling, det går inte få rent friskt vatten här längre. Alltså folk börjar se hur de här förändringarna som kortsiktigt har varit fantastiska för ekonomin, nu långsiktigt och faktiskt redan nu, börjar ge någon slags sur eftersmak, nästan som en baksmälla, både för ekonomi, hälsa och etniska minoriteter och ekologi, säger Mattias Klum.

För att inte bidra till det här kräver Jijnjevaerie sameby alltså att restprodukter från palmoljetillverkningen tas bort från deras renfoder. Fotografen och filmaren Mattias Klum igen.

- Att använda restprodukter, på ett sätt kan man väl tycka att det är hållbart, på annat sätt är det ju allt annat än hållbart. Därför att om det inte är en certifierad palmolja, ja då bidrar de som använder det här djurfodret, kanske utan att själva känna till det nödvändigtvis, till avverkning, till att utrota hotade arter, till att försvåra livet för etniska minoriteter som penanfolket på Borneo, säger Mattias Klum.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista