Skövling av regnskog i Amazonas. Foto: Andre Penner/ TT
Skövling av regnskog i Amazonas. Foto: Andre Penner/ TT

Världens skogar minskar snabbt

Skogar motsvarande ytan av tre Sverige har försvunnit de senaste 25 åren. Det får katastrofala följder för miljön och för de nära 1,6 miljarder människor världen över som lever i och av skogarna.

Världens befolkning växer och därmed efterfrågan på mat och plats att bo på. Det leder till att enorma arealer med skog skövlas varje år, skriver FN:s mat och jordbruksorganisation FAO i ny rapport, citerad av nyhetsbyrån Reuters.

Skogarna som absorberar koldioxid skyddar mot klimatförändring och skövlingen bidrar därmed till flera olika naturkatastrofer. Dessutom skapar skogsavverkningar jordskred och översvämningar. Störst är förlusten av skog i Sydamerika, Afrika och Sydostasien.

Världsnaturfonden (WWF) skriver i en rapport att avskogningen de närmaste åren kommer att koncentreras till elva områden främst i tropikerna och motsvarar 1,7 miljoner kvadratkilometer.

I Amazonas kan ytor stora som Sverige vara avskogat till 2030, enligt Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF. Det skulle utrota många växter och djur men också på sikt påverka människans överlevnad i dessa områden, enligt Forshed.

- Skogen fungerar som en vattenreningsapparat och när den försvinner blir vattnet helt odrickbart, vilket hotar människans överlevnad.

Även om det ser mörkt ut för jordens träd finns ljusglimtar. I dag planteras det mer skog än tidigare vilket bidrar till en något bättre balans.

FAO skriver också att avskogningstakten minskat med mer än 50 procent sedan 1990. Förklaringen sägs vara att det i dag finns en större kunskap hos världens länder för vilken betydelse skogen har för miljön.

För att världens länder ska inse allvaret krävs dock mer konkreta åtgärder. Lagstiftning och regleringar är ett första steg, men tydligare incitament till förändring krävs, enligt rapporten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista