Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Sametinget har mer inflytande i Norge

Jo Saglie: Norska sametinget har en mer självständig position
2:35 min
Jo Saglie
Jo Saglie är statsvetare på Institutt for samfunnsforskning i Oslo.

Sametinget i Norge har större inflytande än sametinget i Sverige. Bland annat har norska Sametinget kunnat använda ILO169 om urfolks rättigheter som ett medel för att ha inflytande över beslut som berör dem. Det menar statsvetaren Jo Saglie.

- Det norska sametinget har en mer självständig position i förhållande till norska staten än det svenska Sametinget har i Sverige, men samtidigt mer inflytande, säger statsvetaren Jo Saglie.

Som svar på urfolket Samernas krav på självbestämmande inrättades samiska parlament i både Norge och Sverige. Men trots att de båda länderna är nära sammankopplade och kan tyckas lika varandra, är det stor skillnad i vilket inflytande och vilken självständighet de här parlamenten faktiskt fått.

Det skriver forskarna i en artikel i det stora forskningsprojektet som jämför sametingsvalen i de båda länderna. Jo Saglie, som är ansvarig för valundersökningen på Norsk sida, ger konsultationsordningen som ett exempel. Den innebär att Sametinget alltid ska få vara med och säga till i frågor som rör samer.

- Som i alla fall ger en möjlighet till påverkan, i och med att norska Sametinget har en mer självständig ställning i förhållande till staten och större frihet att ta upp vilka saker de själv vill, säger statsvetaren Jo Saglie.

Statsvetaren Jo Saglie menar att det varit en positiv utveckling på norsk sida där man fått tillgång till politiska processer, något man bland annat har ILO 169 att tacka för.

- Det har norska sametinget kunnat använda som ett medel till att komma in i beslutsprocesser, eftersom konventionen säger att urfolks ska tillfrågas i saker som berör dem, säger statsvetaren Jo Saglie.

I artikeln jämförs sametingen i de båda länderna, hur institutionerna skiljer sig åt, varför de är så annorlunda och hur de har utvecklats sedan starten. I Norge ledde bland annat Altakonflikten i början av 80-talet till att Sametingets inflytande blivit större, medan det i Sverige finns en spänning mellan att samerna erkänts som ett folk och att Sametinget är statlig myndighet underställd regeringen.

Att Sametinget i Sverige nu kommer få mer pengar från staten för sitt arbete med delaktighet och självbestämmande tror Jo Saglie inte är lösningen.

- Pengar kommer inte lösa problemet med den konstruktion som det svenska Sametinget är som både ett folkvalt organ och en myndighet under staten, säger statsvetaren Jo Saglie.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".