Foto: Bo Olsson/ SVT Mittnytt
1 av 3
Foto: Bo Olsson/ SVT Mittnytt
Ulrika Näslund. Foto: David Rydenfalk/ Sameradion & SVT Sápmi
2 av 3
Ulrika Näslund. Foto: David Rydenfalk/ Sameradion & SVT Sápmi
Ylva Gustafsson. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
3 av 3
Ylva Gustafsson. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
#eatnigiella

Stor skillnad i kommunernas modersmålsundervisning

3:11 min

Intresset för samisk modersmålsundervisning ökar - och bor du i rätt kommun är chansen stor att du får undervisning. Det är nämligen stor skillnad i kommunernas förmåga att erbjuda undervisning visar en granskning som Sameradion och SVT Sápmi genomfört.

Kommentera på sociala medier under #eatnigiella

I Stockholm har kommunen inte lyckats erbjuda modersmålsundervisning till en enda elev i grundskolan - medan över 50 barn i Vilhelmina kommun får undervisning.

Det är flera års aktivt arbete på bred front som nu börjar bära frukt. Det berättar Carina Olofsson vid skolexpeditionen i Vilhelmina, en kommun där 53 barn alltså läser samiska, varav 51 läser sydsamiska, som enligt FN är ett allvarligt hotat språk.

Eleverna läser allt från enklare modersmålsundervisning till språkval på högstadiet och ingen annan kommun kommer i närheten av Vilhelmina när det gäller antalet elever.

Ulrika Svensson Näslund har en dotter i femman som läser sydsamiska.

- Det är ett litet språk så det är viktigt att föra det vidare. Det finns en stor önskan om att fler ska prata sydsamiska, säger Ulrika Svensson Näslund, som sett ett ökat intresse för samiska frågor sedan Vilhelmina blev samisk förvaltningskommun 2010.

Sameradion och SVT Sápmi har tillsammans med SR Sisuradio frågat 19 samiska förvaltningskommuner och ett tiotal andra kommuner om intresset för modersmålsundervisning i minoritetsspråk. Sameskolorna, som är i statlig regi, är inte med i statistiken.

När det gäller samiskan så har intresset ökat de senaste åren och de flesta samiska förvaltningskommuner kan erbjuda undervisning åt alla - speciellt i Västerbottens inlandskommuner där endast Sorsele uppger att undervisningen inte kommit igång fullt ut.

I Lycksele har intresset också ökat de senaste åren och där får idag 19 barn undervisning i ume-, syd- och nordsamiska.

- Det är jättebra och ju fler som läser desto bättre, säger Johan Sandberg McGuinne, modersmålslärare i sydsamiska i Lycksele.

Vad beror det ökade intresset på?

- Jag tänker att det har med kultur och identitet att göra. Man vill känna att man har en tillhörighet och då är språket viktigt.

Men det finns kommuner där modersmålsundervisning i samiska ännu inte startat. I de samiska förvaltningskommunerna Umeå och Arvidsjaur väntar sammanlagt 35 barn på undervisning och i Stockholm har 12 barn ansökt utan resultat så här långt.

Ylva Gustafsson i Stockholm har två barn som hoppas på modersmålsundervisning i nordsamiska - men eftersom kommunen inte kunna lösa frågan så har hon tagit saken i egna händer och ordnat lärare själv.

Det ställer till problem när skolan ska planera in undervisningen i schemat och Ylva har själv fått hitta praktiska lösningar, något som gör henne frustrerad.

- Det är något jag borde slippa men det känns inte som att skolan har någon överskottsenergi för att lösa det här, säger Ylva.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista