Sarvslaktsgärde i Ljungris i Härjedalen. Foto: Marit Kuhmunen Blom/ Sameradion & SVT Sápmi
Sarvslaktsgärde i Ljungris i Härjedalen. Foto: Marit Kuhmunen Blom/ Sameradion & SVT Sápmi
Ruoŧŧa/Sverige

Nya regler försvårar renslakten

Samebyar har börjat planera renslakten för att slakterierna ska kunna köpa in renar. Detta efter att Livsmedelsverket tagit över veterinärkontrollerna på renslakteri och använder sig av nationella veterinärer. Tidigare har slakterierna kunnat ringa in distriktsveterinärer när slakten påbörjas. 

Renskötaren Richard Åström, Handölsdalens sameby, är väldigt kritisk till detta och menar att det borde vara mer flexibelt eftersom renslakten utförs väldigt få dagar om året.

- För vår del och vår planering är det jättedåligt. Vi har vädrets makter att ta hänsyn till, det är väder och vind som bestämmer när vi kan komma till hagen. Det är sällan det överensstämmer med veckodagar och normalarbetstid. För vår del blir det jävligt dåligt på ren svenska, säger Åström.

När det sätts i rengärdet behöver livsmedelsverket veta minst fyra dagar innan slakten ska börja för att kunna skicka ut en veterinär. Enligt renskötaren Magnus Rehnfeldt ska samebyn och slakterierna redan veta 14 dagar innan det sätts i hagen. Detta för att slakterierna inte vill ha renar stående i hagen väntande på en veterinärkontrolls.

Magnus Rehnfeldt är ordförande för Mittådalens sameby och hans sameby äger ett slakteri. Han ser dock inga problem med planeringen.

- Det fungerar i alla fall. Nu vi kan börja samla på torsdag och på söndag är renarna inne och kan slaktas direkt på måndag morgon i slakteriet, det är bara lite planering. Väder och vind kan man inte göra någonting åt, antingen har vi vädret med oss eller inte. Då får vi skjuta på rengärdet och ta den diskussionen med Livsmedelsverket då, säger Magnus Rehnfeldt.

Renköttsförädlaren Markus Rensberg, Ruvhten Sijte, ser stora problem med att rengärden måste helst vara i flera dagar för att det ska bli kostnadseffektivt.

- Det är helt oacceptabelt, renarna ska inte stå och vänta. Dels tappar de kilo och dels blir det dålig kvalité på köttet när de måste stå för länge. Det vill vi undvika om det ska kallas för naturbetat kött. Då ska det ju gå på 0.0 svisch från gärdet till slakt, säger Markus Rensberg.

Redan idag har det uppstått problem med att distriktsveterinärer inte får besikta slaktrenarna på slakterierna. I förra veckan fick en sameby i Jämtland släppa ut sina renar som skulle gå till slakt för att veterinären inte var tillgänglig.

Livsmedelsverket svarar att bytet av rutinerna beror på att det ska bli en rättvis bedömning och bättre kvalité av kontrollerna. 

- Vi har en regel där det ska meddelas två veckor före slakt när det gäller tamboskap, för renskötseln är det lite andra direktiv för att vi har en slags särskild förståelse för renslakten, säger Martin Lindblom, avdelningschef för norra och mellersta Sverige på livsmedelsverket.

Lindblom förklarar också att livsmedelsverket har en nära dialog med slakterierna och att distriktsveterinärer tas in i nödlägen. I övrigt skickar livsmedelsverket sina egna veterinärer för kontroll. Den nya rutinen har kommit successivt och på vissa ställen utför distriktsveterinärer fortfarande kontroller.

- För oss tar det ibland en hel dag att ta sig till det aktuella slakterierna och vi tar in extra personal när vi vet att det är en hektisk tid med renslakt, säger Lindblom. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".