1 av 3
Maj-Doris Rimpi. Foto: Maria Dahlgren, Sameradion & SVT Sápmi
2 av 3
Maj-Doris Rimpi. Foto: Maria Dahlgren, Sameradion & SVT Sápmi
Maj-Doris Rimpi. Foto: Maria Dahlgren, Sameradion & SVT Sápmi
3 av 3
Maj-Doris Rimpi. Foto: Maria Dahlgren, Sameradion & SVT Sápmi

Lugnet efter filminspelning

Nyligen återvände hon till filmen med kortfilmen "Stoerre Vaerie" som var nominerad till Guldbaggen för årets bästa kortfilm. Men konstnären själv föredrar det stillsamma livet i Parinjarka, med sina renar.

– Jag flyttade hem. Hoppade av ekorrhjulet, det här samhället, det världsliga, jag kände jag måste återvända hem, berättar Maj-Doris Rimpi om det att hon över tjugo år den bestämde sig för att flytta hem till Parinjarka. 

Sen hon blev bofast i Parinjarka igen, har hon haft renar på gården. 

– Nu när jag har renar på gården går mycket av tiden till dom. Först förbereda på hösten, kolla hagarna, torka löv och rallarrosor. Så nu på vintern är det mycket jobb med laven innan jag kan ge det till renarna, berättar Rimpi

Maj-Doris Rimpis liv har färgats av skiftningar
Första delen som vuxen arbetade hon inom vården, men bestämde sig för att satsa allt på slöjden och konsten. Slöjden har hon haft med hemifrån, hon tog konstutbildning och hade sin första separatutställning i Jokkmokk på början av 1970-talet. Hela utställningen hade exploatering som tema. 

Uppväxten vid Stora Luleälven, vattendraget som har dämts upp i flera omgångar har påverkat hela hennes konstliv. 

När hon bestämde sig för att flytta hem igen var det för att ta hand om sina åldrade föräldrar, så att dom fick vara hemma. Men också för att hitta tillbaka till sig själv och få tid att tala med dom äldre. Som en realitycheck för sig själv. 
Hon säger att inget av valen hon gjort i liven har varit svåra att ta.

– Ingenting har varit svårt. Jag ser bara en ny tavla. Jag måste se vad är det jag måste uppleva det tror jag, säger Maj-Doris Rimpi. 

Som hon i arbetslivet provat på många yrken, har hon också gjort i konstvägen. Men tenntrådbroderier på tavlor har följt henne hela tiden. Just då när hon ägnade sin tid mest på konsten, startade hon tillsammans med kusinen Harriet Nordlund Dálvadis-teatern.
Skådespelandet var inte nytt för henne. Nu är hon aktuell med kortfilmen Stoerre vaerie. Kortfilmen som nyligen var nominerad till Guldbaggegalan, som bästa kortfilm.

– Så klart ville jag veta handlingen och gå in i den och kom väl fram till att den var rätt viktigt, för det är en del av den samiska historien tillbaka i tiden, när många lämnade och det var orättvisor. Då kände jag att det där ger jag mitt stöd till, jag vill inte hoppa in i vad som helst, berättar Maj-Doris Rimpi.

Maj-Doris Rimpi håller sig ständigt uppdaterad på världen, politiken och samhället. Det är mycket som upprör konstnären, men hon har tilltro till den yngre generationen.

– Om det kan ändra sig så är mitt hopp till den yngre generationen, inte den äldre, dom ändrar sig inte, det är genetiskt det finns här inne det har vuxit fast i kroppen, men den yngre generationen tror jag ser allt på ett annat sätt, säger Maj-Doris Rimpi. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".