Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Samisk historia

Lång samisk närvaro efter Norrlandskusten enligt historiker

Publicerat måndag 15 februari 2016 kl 06.22
Arkeologen Bernt Ove Viklund och historikern Peter Ericson i Härnösand. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
1 av 2
Arkeologen Bernt Ove Viklund och historikern Peter Ericson i Härnösand. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
Husgrund vid Järvsjön, Söderhamns kommun, som kan ha tillhört sockenlappar. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
2 av 2
Husgrund vid Järvsjön, Söderhamns kommun, som kan ha tillhört sockenlappar. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.

Det finns många arkeologiska lämningar efter samer som i historisk tid levt efter norrlandskusten.
Nu börjar även de skriftliga källorna att avslöja en lång samisk närvaro efter kusten.
Historikern Peter Ericson tycker det är dags att ta upp diskussionen om begreppet kustsamer.

Historikern Peter Ericson har specialiserat sig på samisk historia och har deltagit i ett flertal forskningsprojekt, bland annat om Samer i Hälsingland och Gästrikland. Han har även varit sakkunnig för samebyarna i Nordmalingsmålet.

Peter Ericson skriver på sin blogg Southsaamihistory att en titt i dåtidens befolkningsstatistik, Tabellverket, för åren 1805-1835 visar mängder av spår efter samer efter Norrlandskusten från Kalix ända ner till Gävle.

Och det är en blandning av olika samiska näringar och levnadssätt som möts efter kusten - renägande fjällsamer, skogssamer, fiskare och så kallade sockenlappar.

Runt Skellefteå noteras 1835 exempelvis 53 renägare, på Alnö finns spår efter en rik samisk historia och så längt söderut som i Älvkarleby finns enligt Tabellverket på 1800-talet uppemot 20 samer som inte äger renar.

Enligt Peter Ericson kan det dock emellanåt vara svårt hitta rätt benämning på dessa samiska grupper.

- Det är så långt bak i historien så det kan vara svårt att bena ut vem som är det ena och vem som är det andra. Här kan det också finnas en renodlad kustsamisk befolkning som levt endast på fiske, säger Peter Ericson.

Men det är inte endast de skriftliga källorna som tyder på samisk närvaro i kustbandet - det finns även ett rikt arkeologiskt material.

De två mest kända lämningarna är en vikingatida boplats i Bjuröklubb i Västerbotten, där forskarna hittat mängder av sälben vid eldstäderna.

Dessutom finns en björngrav i närheten - en gammal samisk tradition var ju att björnen skulle begravas efter en rituell måltid.

Den andra stora kända boplatsen har hittats vid Hornslandet utanför Hudiksvall, också den från vikingatid, det vill säga runt 1000-talet.

Forskare har också hittat en rad samiska heliga platser och samiska härdar efter kustbandet och arkeologen Bernt Ove Viklund menar att man mycket väl kan börja använda begreppet kust- eller sjösamer, på samma sätt som i Norge.

-Jag vill nog sätta en hel del kronor på att vi haft en kustsamisk befolkning en gång i tiden. Vi har ju lämningar efter fångtstationer för säl, fisk och sjöfågel som mycket väl kan vara en tidig samisk kustbefolkning, säger Viklund.

Peter Ericson har under senare tid gjort nya intressanta fynd i de skriftliga källorna, från Gästrikland och norrut mot Höga Kusten.

Under slutet på 1600-talet och en bit in på 1700-talet tycks en skogssamisk befolkning ha rört sig i samma områden som en mer kustnära samisk befolkning som inte tycks ha levt på renar, utan håller sig kring större vattendrag.

-I det här området rör sig faktiskt cirka 400 samer, oräknat fjällsamer, under sommarhalvåret, säger Peter Ericson.

Och även Peter Ericson, som tidigare värjt sig mot begreppet kustsamer, tycker nu det är dags att diskutera frågan.

- Jag är mer öppen att prata om det. Jag hoppas också forskningssamhället kan ta en diskussion om detta och att det samiska samhället är beredd att räkna in även dessa samer. En skattning visar ju att samerna i Oviken-Härjedalen-Idres gamla kustvinterbetesområde kan vara lika många som fjällsamerna där.

 

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".