Sarekälgarna lever under hot om skyddsjakt

De stora Sarekälgarna lever farligt under vintern, för då vandrar de österut ut ur nationalparken. Skogsägare menar att de förstör deras ungskog och har ansökt om skyddsjakt på älgarna. Jåhkågaska sameby går emot skyddsjakt.

Skogsägare i närheten av Tjåmotis, i Jokkmokks kommun, har ansökt om skyddsjakt på de omtalade Sarekälgarna, då de anser att älgarna förstör deras ungskog. Jåhkågaskka sameby protesterar mot skyddsjakten.

– Rapadalen och Sarek hade inte varit så känt som det är. Dessa älgar är omtalade över hela Europa, hela världen. Rapadalen är ingenting utan dessa älgar, säger Richard Länta, styrelsemedlem i Jåhkågaska sameby. 

- Dessutom är det så att de älgarna vandrar ut från Sarek och ner i barrskogsregionen och när de sen vänder tillbaka på våren, så vänder inte alla älgar tillbaka till Sarek utan en del stannar utanför nationalparken. Då kan vi jaga älg under ordinarie tid och ordinarie ställen, fortsätter Rickard Länta. 

På vintrarna håller sig älgarna i området nära Tjåmotis by strax nedanför nationalparksgränsen. Byns skogsägare har under flera år ansökt om skyddsjakt på älgarna, så också i år då man anser att älgarna förstör deras ungskog. Länsstyrelsen är nu i färd med att ta reda på hur många älgar som finns i området och vilka skador de gjort innan beslut om skyddsjakt beviljas eller avslås. Avdelningschefen för länsstyrelsen miljöavdelning Britta Wännström förstår att samebyn motsätter sig skyddsjakt på dessa älgar men förklarar att det inte går att skydda enstaka djur.

- Jaktförbudet i Sarek är ett områdesskydd, det är en föreskrift och ett förbud inom ett visst geografiskt område. Det är inte ett skydd för enstaka älgindivider, det finns inte den typen av skydd som man kan ta till men vi är medveten om att det är en knepig situation, det tycker vi också. Samtidigt finns det andra intressen som vi också måste ta med i ekvationen, markägarnas problematik. säger Britta Wännström.

Nils Hallberg, miljörättsjurist vid Naturvårdsverket förklarar att när älgarna vandrar ut från nationalparken, så kan inte de skydda älgarna. Då är det länsstyrelsen som äger frågan. Samebyarna har jakträtt inne i nationalparken, men Jåhkågaska sameby är just nu inne i en förhandling med Naturvårdsverket om att avstå från jakt inom nationalparken för att skydda de stora älgarna. Hallberg är dock inte orolig över att den här frågan om skyddsjakt på älgarna påverkar förtroendet mellan samebyn och Naturvårdsverket.  

- Jag tror att man är ganska väl medveten om att frågan i sig har att göra om var man är på kartan, är man innanför eller utanför parkgränsen och vem är i så fall motparten eller vem är den ansvariga myndigheten och vilka regelverk har man möjligheten att använda.

 – Naturligtvis kan det uppkomma situationer där det blir olyckliga konsekvenser av hur regelverken fungerar, framförallt när man kommer på två sidor om en gräns där det gäller olika saker på olika sidor om gränsen. Då kan det uppstå problem som är svåra att lösa på grund av att såväl allmänhet och vi på myndighetssidan är låsta av och måste följa gällande regelverk, och synkar inte regelverken riktigt hundra för att lösa en sådan här situation, då är det det som vi måste försöka förhålla oss till, säger miljöjurist, Nils Hallberg. 

Men Rickard Länta säger att förtroendet för både länsstyrelsen och Naturvårdsverket är lika med noll i och med skyddsjaktsfrågan.

- Naturvårdsverket och vi håller på och förhandlar om att vi ska avstå från att jaga älg i Sarek nationalpark. Vi avsäger oss inte jakträtten utan vi ska avstå från att jaga älg i Sarek nationalpark och vi har kommit en bit på väg nu känns det som att vi är på ruta ett igen. Det verkar som att höger hand inte vet vad vänster hand gör och den ena skyller på den andra. Vi hoppades mer på Naturvårdsverket men det känns som att de har svikit oss.

- Hur menar du?

- De vill att vi inte ska jaga älg i Sarek nationalpark men likväl är de här älgarna totalt värdelösa när de tar ett steg utanför nationalparken, då ska de skjutas i februari när de inte går att äta och är hur magra som helst, avslutar Rickard Länta, renägare och styrelseledamot i Jåhkågaska sameby.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".