Frida Karlsson
1 av 2
Frida Karlsson började läsa samiska på eget bevåg. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi.
Anne Wuolab och Frida Karlsson
2 av 2
Nordsamiskläraren Anne Wuolab syr en gakti åt sin elev Frida Karlsson. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi.
# eatnigiella, #minspråk

Sverige sämst i Europa på undervisning i minoritetspråk

Frida Karlsson om att kunna prata samiska: Det skulle vara mäktigt, coolt och roligt
3:37 min

Sverige ligger i den absoluta botten i Europa när det gäller undervisning i nationella minoritetsspråk. De flesta elever som läser samiska, romani och finska som modersmål i grundskolan får undervisning i en timme eller mindre i veckan. Det är långt under experternas rekommendationer.

Så mycket minoritets­språk ger landets olika kommuner i de olika minoritetsspråken. Se kartan här.

Frida Karlsson går i sjuan på Finnbacksskolan i Lycksele och läser samiska. Det blev möjligt för Frida och många fler att studera språket som modersmål när skollagen ändrades i somras.

Nu får alla elever från urfolket samerna och de fyra andra nationella minoriteterna romer, tornedalningar, sverigefinnar och judar läsa sina minoritetsspråk i grundskolan, även om de inte kan språken sen tidigare och även om deras föräldrar inte pratar språket.

Det här var fallet för Frida Karlsson, som på eget initiativ ville börja lära sig samiska i höstas.

- Jag tycker att det är viktigt, så att det inte bara försvinner, att det finns kvar i släkten, säger Frida Karlsson.

Har du några att prata samiska med i släkten då?

- Kanske dom äldsta, det är då ingen ung, vad jag då vet.

Vad skulle det betyda att få prata samiska med dom då?

- Det skulle vara mäktigt och coolt och roligt.

I Lycksele finns tre lärare i samiska. En i nord-, en i syd- och en i umesamiska och eleverna läser samiska 120 minuter i veckan. Enligt den enkät som Sveriges Radio skickat ut till alla Sveriges kommuner och som 86 procent av kommunerna svarat på är det ovanligt mycket.

De flesta kommuner som har undervisning i språken erbjuder 50-60 minuter, och lektioner under 50 minuter är också vanliga.

Exempelvis får eleverna i Luleå som läser meänkieli 60 minuter i veckan och i Umeå får eleverna 40 minuter samiska i veckan, eller 60 minuter om man räknar med den språkdusch som kommunen anordnar på 120 minuter en gång i månaden.

Och även om 120 minuter i veckan i Lycksele ligger långt upp i Sverige mått mätt är det ändå långt under rekommendationerna.

Nordsamiskläraren Anne Wuolab tror inte att det räcker med två timmar i veckan.

- Jag tror att man också har behov av att också ha undervisning på samiska, i till exempel matte och samhällskunskap, säger Anne Wuolab.

Sverige har förbundit sig i internationella konventioner att hålla de nationella minoritetsspråken vid liv. Och då räcker inte en timmes undervisning i veckan, säger professor Jarmo Lainio vid Stockholms universitet, som sitter i Europarådets expertgrupp för minoritetsspråken.

- Inom Europarådets arbete där man rekommenderar olika länder att ha en miniminivå på den här typen av undervisning, där Sverige ligger i absolut bottennivå, så brukar man räkna med 4-5 timmar i veckan. Och 3-4 timmar är väl någon slags minimum som man överhuvudtaget kan acceptera som godkänt, säger Jarmo Lainio.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".