Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Foto: SR Sameradion
1 av 2
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Foto: SR Sameradion
David Kroik
2 av 2
David Kroik, ledamot i Sametingets språknämnd, vet inte vad utbildningsministern ska göra åt problemen. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi.
Rádio Sápmi

Utbildningsministern: Lärarbristen bakom bristen på undervisning

David Kroik: Har påtalats sedan 60-70-talet
5:49 min

Lärarbristen är orsaken till att elever får få timmar av modersmålsundervisning i Sverige. Det menar utbildningsminister Gustav Fridolin. Något som inte alls är någon nyhet menar David Kroik, Min Geaidnu, i Sametingets språknämnd.

Europarådet, som bevakar rättigheter för nationella minoriteter, har upprepade gånger kritiserat Sverige för att man inte har tillräckligt mycket modersmålsundervisning.

Nu visar en granskning som Sisuadio gjort att Sverige ligger i den absoluta botten i Europa när det gäller undervisning i nationella minoritetsspråk. De flesta elever som läser modersmål i grundskolan får undervisning i en timme eller mindre i veckan. Vilket är långt under experternas rekommendationer.

Orsaken är lärarbrist menar utbildningsminister Gustav Fridolin som vill att lärarna används bättre. Han tycker också att det behövs bra utbildningar för minoritetsspråk, att det öppnas upp för fjärrundervisning och att medel anslås för att ta fram läroverktyg.

Utbildningsministerns problembeskrivning stämmer in på David Kroiks bild av verkligheten.

- Det han egentligen säger är att han ser vad problemen är, men han har inga besked vad han ska göra åt det, förutom att starta en utredning, säger David Kroik i Sametingets språknämnd.

Att Gustav Fridolin pekar på lärarbristen som orsaken till att det är så få timmar undervisning i minoritetsspråk menar David Kroik är gammalt.

- Lärarbrist finns det absolut, det har vi vetat om under en längre tid. Om man läser gamla nummer av Samefolket från 60-talet, hade man ungefär samma problem som idag. Det stämmer och det är ingenting nytt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".