Väskbyglar och hornsked av älg från Birka i Mälaren. Från den samiska utställningen vid Historiska museet. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion och SVT Sápmi.
1 av 2
Väskbyglar och hornsked av älg från Birka i Mälaren. Från den samiska utställningen vid Historiska museet. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion och SVT Sápmi.
Eeva-Kristiina Harlin utanför Finlands nationalmuseum. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi.
2 av 2
Eeva-Kristiina Harlin utanför Finlands nationalmuseum. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi.
Samiska samlingar

Tusentals samiska föremål på museer visar ny kartläggning

Eeva-Kristiina Harlin: Váivi go museain lea nu unnán diehtu dávviriid birra
7:47 min

Det finns omkring 76 000 kända samiska föremål på museer runt om i världen. Det har forskaren Eeva-Kristiina Harlin kommit fram till i ett samnordiskt forskningsprojekt.

Helsingfors en gråkall marsdag - snön yr och helsingforsborna huttrar under den kalla vinden.

Finlands nationalmuseum i stadsdelen Tölö har en utställning om Finlands mest kände tonsättare, Jean Sibelius.

Men nationalmuseet har också en av Finlands största samlingar av samiska föremål.

En trappa upp, i ett mörkt litet hörn visas en del av föremålen. Dräkter och bruksföremål uppställda på rad i sina montrar.

- Det finns några helt unika föremål här, bland annat denna samiska kvinnomössa, ládjogahpir, visar Eeva-Kristiina Harlin.

Harlin ingår i ett samnordisk projekt under ledning av Historiska museet och Uppsala universitet kallat Att samla Sápmi som ska studera mekanismerna bakom det systematiska samlande av samiska föremål. 

Det var under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal som det stora insamlandet av samiska föremål var som intensivast, framförallt i syd- och lulesamiskt område.

Bruksföremål som knivar, skedar och vävskedar samt samiska silverföremål - små saker som samlarna lätt kunde föra med sig var de vanligaste föremålen som museerna samlade på sig.

Museikatalogerna som Eeva-Kristiina Harlin gått igenom ger inte mycket information om föremålen - ibland endast ett ortnamn.

- Det känns inte troligt att de samlats in på ett etiskt sätt. Det var kanske inte röveri men min känsla är att mycket skedde under tvång.

Harlin menar att samlandet var systematiskt och närmast en del av koloniseringen av Sápmi.

-Det kan kallas för en vetenskaplig kolonialism. Man har tömt hela området på kulturella föremål.

Det finns alltså omkring 76 000 samiska föremål på museer i Norden, Ryssland, Europa och USA.

Några av de största samlingarna är under samisk förvaltning - nämligen vid Ájtte-museet i Jokkmokk och Siida-museet i Enare.

Men fortfarande finns stora samlingar i de nordiska huvudstäderna samt både i Berlin och Munchen.

En stor del av kartläggningen gjordes redan för tio år sedan och har nu kompletterats med en undersökning av de äldsta insamlingarna från 1600- och 1700-talet, då bland annat samiska trummor samlades in.

Eeva-Kristiina Harlin hoppas kunna samla en stor del av informationen till en databas som exempelvis kan användas för att studera slöjdmönster eller gamla dräkter.

Men hon ser även kartläggningen som en viktig del i diskussionen om repatrieringen, eller återförandet av samiska föremål till Sápmi.

- Ju mer information man får, desto bättre kan man argumentera för att få tillbaka samlingarna till Sápmi. Men det är bråttom innan de som har information om föremålen dör, säger Eeva-Kristiina Harlin.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".