Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sisu-radios granskning #Minspråk
Sisu-radios granskning #Minspråk
#minspråk #eatnigiella

Debatt: Sverige sviker minoritets- och urfolksbarnens språkrätt

”För Gustav Fridolin (MP) tog det tio månader att ens hitta en tid för ett möte med minoritetsföreträdare. Priset för denna politiska passivitet betalas av enskilda elever och deras familjer”, skriver företrädare för nationella minoritetsspråk och urfolk.

14 företrädare för de minoriteterna i Sverige menar att Sverige sviker minoritets- och urfolksbarnens språkrätt. De har skrivit en debattartikel som i dag har publicerats på SVT Opinion


Läs debattartikeln här: 


"Regeringen har som ambition
att säkra barns rättigheter i Sverige. När det gäller minoritets- och urfolksbarn bryter dock Sverige systematisk mot barns rättigheter på utbildningsområdet.

Trots att Europarådet kritiserat den svenska regeringen åtta gånger för just detta, kvarstår de strukturella och rättsliga problemen. Och ännu fler barn går varje dag miste om rätten att få lära sig sitt minoritetsspråk.

I statsminister Stefan Löfvens första regeringsförklaring i september 2014 uttalades att Sverige ska säkra de nationella minoriteternas rättigheter. Förverkligandet av minoritetsrättigheter på utbildningsområdet har dock sedan år 2000 präglats av förödande politisk passivitet.

Det är beklämmande att Sverige inte lever upp till kraven i Europarådets minoritetskonventioner eller barnkonventionens artikel 30.

Passiviteten hotar idag bevarandet av de nationella minoritetsspråken eftersom allt för få elever ges möjlighet att tillägna sig en högre nivå i läs- och skrivkunnighet i sitt minoritetsspråk.

Minoriteterna och urfolket har vid otaliga tillfällen framfört det akuta behovet av åtgärder. Dessa behov har varit uppe på vart enda minoritetspolitiskt samråd med ansvariga ministrar de senaste tio åren.

För utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tog det 10 månader att ens hitta en tid för ett möte med minoritetsföreträdare. Priset för denna politiska passivitet betalas av enskilda elever och deras familjer.

Sveriges Radio rapporterade nyligen att mängden modersmålsundervisning som erbjuds i nationella minoritetsspråk är otillräckligt.

I Sveriges Radios kartläggning svarade 85 % av 248 kommuner att modersmålsundervisningen uppgick till 60 minuter eller mindre. Det går inte, enligt språkforskare, att tillägna sig minoritetsspråket på så lite undervisningstid.

Bilden stämmer väl med det som tidigare framkommit i ett antal alternativrapporter till Europarådet och FN.

Det är en skam att Sverige, med sin självbild som förverkligare av barns rättigheter, harvar i det europeiska bottenträsket i utbildningsfrågorna.

Sverige valde de lägsta möjliga åtagandena i samband med ratificeringen av den europeiska språkstadgan år 2000, men inte ens dessa klarar man av. Det finns inte utbildningsstrukturer eller lagstadgade rättigheter.

Många europeiska länder säkerställer nationella minoriteters rätt till undervisning på minoritetsspråket genom hela utbildningsväsendet.

I till exempel Norge och Finland är rätten till samiska i skolan betydligt starkare.

Den nuvarande regleringen på skolområdet utgår i grunden från ett assimilatoriskt förhållningssätt.

Tanken är att barnets modersmål ska stödjas, men det ges i praktiken inga reella möjligheter att tillägna sig högre läs- och skrivkunnighet i modersmålet.

Europarådet har underkänt den svenska modellen som oförenlig med skyddet för nationella minoriteter och uppmanat Sverige att utveckla en genomtänkt plan för utbildningsväsendet som säkrar minoriteters rättigheter.

Det räcker inte att vidta insatser för att förbättra kvaliteten och tillgången på modersmålsundervisningen.

Modersmålsundervisning genom fjärrundervisning, som regeringen nu förordar, är inte lösningen utan snarare ett komplement. Det måste till insatser för att öka utbudets omfattning och lagstadgade rättigheter för eleverna.

Tvåspråkig undervisning finns knappt i kommunal regi och kommunerna saknar incitament och ekonomiska förutsättningar att anordna sådan undervisning.

Den gjorda lärararreformen är felkonstruerad och underfinansierad, och det behövs framför allt satsningar på de lägre årskurserna.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) aviserar nu en översyn och vi uppmanar honom att ta frågan på största allvar. Mandatperioden går snabbt och snart hinner inte regeringen genomföra någon förändring inom mandatperioden.

Vad svarar regeringen Europarådet vid nästa granskning i juni 2016 och alla de familjer som vill att deras barn ska få tillgång till minoritetsspråket?Gäller barnkonventionen och rätten till undervisning bara vissa barn i Sverige?

Vi kräver ett systemskifte!"

Veera Florica Rajala, ordförande Sverigefinländarnas delegation

Tore Hjorth, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset

Leena Huss, professor emeritus i finska, Uppsala universitet,  tidigare ledamot i Expertkommittén för Europarådets språkstadga

Josefina Lundgren Skerk, ordförande, Sametingets språknämnd

Johanna Nordblad Sirkka, vice ordförande, Met nuoret

Lennart Rohdin, före detta chef för minoritetsenheten vid Länsstyrelsen i Stockholms län

Pirkko Sinkkonen, ordförande, Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige

Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt, Sveriges tidigare expert och ordförande i Europarådets Rådgivande kommitté för nationella minoriteter

Tuuli Uljas, general sekreterare, Sverigefinska ungdomsförbundet

Isak Utsi, ordf, Sáminuorra

Mikael Vinka, prof i samiska, Umeå universitet

Voitto Visuri, ordförande, Sverigefinska riksförbundet

Erling Wande, professor emeritus i finska, Stockholms universitet, ordförande i Meän akateemi

Jarmo Lainio, professor i finska, huvudansvarig för modersmålslärarutbildningen i finska, Stockholms universitet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".