Gunnel Heligfjell, lärare i sydsamiska. Foto: David Rydenfalk/ Sameradion & SVT Sápmi
Gunnel Heligfjell. Foto: David Rydenfalk/ Sameradion & SVT Sápmi

Syd- och lulesamiska framåt i grundskolan

1:59 min

Allt fler barn läser samiska i grundskolan. Störst ökning i procent visar lulesamiskan medan sydsamiskan ökar mest i antalet elever. Det visar färsk statistik från Skolverket. Gunnel Heligfjell, som är lärare i sydsamiska, tror det handlar om ett uppvaknande.

Antalet elever som är berättigade att läsa något av de samiska språken ökade från 563 elever förra året till 691 elever i år. Av dessa är det närmare 370 elever som faktiskt också får läsa samiska i skolan vilket är en ökning med 83 elever jämfört med förra året och den högsta siffran på åtta år.

Störst ökning i procent visar lulesamiskan som ökat med flera hundra procent på fem år, eller från 10 till 46 elever. I antalet elever visar sydsamiskan störst ökning, som gått från 79 elever för fem år sedan till 153 elever i år. Och sydsamiskläraren Gunnel Heligfjell tror det beror på att folk blivit mer medvetna om sin samiska identitet.

- Jag menar, jag har jobbat med det här i över 20 år och jag vet ju att från början var det väldigt mycket, ibland aggressiva, diskussioner om vem som var mer same och mest same och ingen same. Medan man idag är medveten om att samerna är så många fler än man har trott, säger hon.

Totalt är det cirka 250 000, var fjärde av alla elever i grundskolan i Sverige, som idag är berättigade till modersmålsundervisning. Av de berättigade är det ungefär 140 000 elever, eller 56 procent, som också läser modersmål, vilket är en ökning med 40 000 elever på 5 år.

När det gäller de nationella minoritetsspråken är andelen lägre. Det brukar ligga på ungefär 40 procent av de berättigade som också deltar i modersmålsundervisningen. Men för samiskans del är andelen 53 procent av de berättigade som också deltar i undervisningen.

 - Det betyder ju att samiska folket har blivit medvetna om vilka de är och att språket är väldigt viktigt för att man ska känna gemenskap och samhörighet och känna att man faktiskt är same. När jag pluggade samiska i början på 2000, då fick vi veta att vi är ungefär 500 talare i världen i sydsamiska och det låter ju väldigt förskräckligt och på en skala från 1-10 så var vi på 9 i frågan om döda språk och då är det ju fantastiskt att få veta att vi faktiskt går åt rätt håll, att det är ett uppvaknande, säger Gunnel Heligfjell lärare i sydsamiska.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista