Ulf Mörkenstam
Ulf Mörkenstam berättar om studien för Sametingets ledamöter i Östersund. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi.
#Sametinget

Sametingets konstruktion är ett problem för väljarna

2:16 min

Sametingets väljare anser att Sametingets konstruktion är ett stort problem. Det visar den jämförande studien om Sametingsvalen 2013 i Norge och Sverige.

Genomgående i resultatet, i den jämförande väljarundersökningen mellan sametingsvalen i Sverige och Norge 2013, menar statsvetaren Ulf Mörkenstam vid Stockholms universitet är problemet med Sametingets konstruktion i Sverige.

- Det är en enig väljarkår som tycker att Sametinget bör ha ökad beslutsmakt i många centrala frågor i det samiska samhället, säger Ulf Mörkenstam.

Det kommer två böcker i studien om sametingsvalen i Sverige och Norge. I slutet av september hoppas statsvetaren Ulf Mörkenstam, som leder studien, att den första boken som behandlar Sametingsvalet i Sverige vara färdig, medan den andra boken som jämför de båda länderna kommer till jul.

I tretton kapitel behandlar bok nummer ett bland annat historisk bakgrund, samisk politisk mobilisering, Sametingets ställning, partierna, vilka väljarna är, vilket förtroende de har för Sametinget, medias roll och så vidare.

Ulf Mörkenstam menar att Sametingets konstruktion påverkar såväl valdeltagandet som politiskt förtroende.

- Om man inte kan besluta i frågor som är viktiga för väljarna, så är det naturligtvis så att det kan påverka förtroendet för sametinget i sig, det kan påverka viljan att rösta och det ger betydelse för hur man ser på Sametinget.

Det här menar Ulf Mörkenstam är ett viktigt resultat av forskningen. Och han tror att såväl Sametinget som politiska partier kan ha nytta av studien.

- Men också för hur väljarkåren ställer sig i olika typer av frågor. Och framförallt tror jag den problematiserar ytterligare den konstruktion som Sametinget har.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista