Kommunanställdas kunskap om nationella minoriteter höjs

1:58 min

Sametinget och länsstyrelsen i Stockholm satsar i höst på tre konferenser i ämnet barnens rätt till sitt nationella minoritetsspråk.

Startskottet går idag i Stockholm och målet är att informera och lära makthavare och myndighetspersoner om bland annat samers rättigheter säger Aina Negga på Sametinget.

- Kunskapsbristen är hög både bland verksamhetsledning men också bland personalen om nationella minoriteters barns rätt till sitt språk, säger Aina Negga.

Idag läser omkring 700 elever samiska i grundskolan. Av dem går närmare 200 på de fem sameskolorna. Resterande 500 skolbarn får i normalfallen en timme modersmålsundervisning i veckan.

Bristen på lärotimmar är något som tillsynsmyndigheten Sametinget lyfter upp i årets rapport kring de nationella minoritetsspråken. Där tillskriver man regeringen med olika förslag på åtgärder.

Sametinget vill att det utreds hur många timmar samiska i veckan som behövs för att barn ska utveckla sin samiska, att det utbildas ämneslärare även till för- och grundskolan, att det tas fram en vägledning för hur tvåspråkig verksamhet kan organiseras och att beslut om nekad modersmålsundervisning kan överklagas.

Ett annat av förslagen är att skolverket bistår med att höja kommunanställdas kunskaper om de nationella minoriteterna.

I ett led i kompetenshöjningen så satsar nu Sametinget och landstinget i Stockholm en halv miljon på tre konferenser dit man bjudit in bland annat kommunpolitiker och myndighetspersoner. Första är idag i Stockholm och de nästkommande arrangeras nästa månad i Malmö och i Luleå.

Vad hoppas ni att det här ska medföra?

- Det här är ett sätt för oss att samla kunskap och sprida den. Vår förhoppning är att fler nås utav en viktig kunskap som de behöver för att ge barnen den rätt de har till sina minoritetsspråk, säger Aina Negga Sametingets enhetschef Minoritetspolitiska uppdraget.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista