Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sámediggi/Sámediggie/Saemiedigkie/Sametinget

Utredare föreslår utvidgade samebyar

Eivind Torp, docent i juridik vid Mittuniversitet.
Eivind Torp, docent i juridik vid Mittuniversitet. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.

Utredaren Eivind Torp föreslår att all lagstiftning om samer samlas under en så kallad samebalk. Fler ska ges möjligheter att bli medlemmar i samebyarna är ett av förslagen.

Juristen Eivind Torp har av Sametinget sedan förra året haft i uppdrag att se över lagstiftningen som berör samiska förhållanden.

Detta ska sedan ligga till grund för den framtida samepolitik som Sametinget ska utforma gentemot svenska staten - som ett svar på den hårt kritiserade promemoria om samepolitiska frågor som den borgerliga regeringen la fram 2009.

Eivind Torp föreslår att en stor del av lagstiftningen som berör samiska förhållanden ska samlas under en särskild balk – samebalken.

I svensk lagstiftning finns sedan tidigare elva särskilda balkar som samlar lagstiftningen inom ett visst område, bland annat föräldrabalken, brottsbalken och miljöbalken.

Torp vill inom samebalken inrymma fyra kapitel med följande bestämmelser:

  • om samernas rättigheter,
  • om samisk renskötsel
  • om Sametinget
  • om samernas rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter.

De största förändringarna föreslår Eivind Torp i kapitlet om samisk renskötsel, med den nuvarande rennäringslagen som grund.

Torp föreslår att renskötselrätten tillkommer alla samer precis som idag – men rätten bör få utövas av samebymedlem med renmärke eller samebymedlem som bistår innehavare av renmärke i renskötseln.

Eivind Torp föreslår vidare att personer som är upptagna i Sametingets röstlängd också ska kunna ansöka om att bli medlem i en sameby dit man själv, ens föräldrar eller mor- eller farföräldrar har anknytning.

Ansökan ska godkännas om inte särskilda skäl talar emot det och personen blir då så kallad icke renskötande medlem med jakt- och fiskerätt.

Om samebyn säger nej till en ansökan så ska beslutet kunna överklagas till Sametinget.

Alla medlemmar i samebyn ska enligt förslaget ha rätt till jakt och fiske och samebyn ska också kunna upplåta rätten till jakt och fiske inom samebyns året-runt-marker.

Det sistnämna är helt i enlighet med domen i Girjasmålet, där Gällivare tingsrätt för ett år sedan slog fast att Girjas har ensamrätt till jakt och fiske på sina marker.

När det gäller bestämmelserna om Sametinget och samernas rätt att använda samiska så föreslår inte utredaren några större förändringar i förhållande till dagens Sametingslag och minoritetsspråklag.

Eivind Torp lägger fram sina förslag vid ett seminarium i Tråante/Trondheim på onsdagen. Sametingets plenum ska behandla frågan i Trondheim senare i veckan – styrelsen föreslår att plenum ska anta förslaget.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".