Samebyar i Västerbotten nöjda med kalvmärkningen

2:12 min

Fjällsamebyarna i Västerbotten avslutade sina kalvmärkningar i slutet av juli.

Trots en kall vår har vajor med kalvar legat på en normal nivå för de flesta samebyar.

Tobias Jonsson ordförande i Grans sameby är nöjd med årets kalvmärkning:

– Jag tycker generellt sett att kalvmärkningen varit bra. Överlag tycker jag det var bra. Procentsats, alltså det finns ju variationer också, men han var varit riktigt bra tycker jag, säger Tobias Jonsson.

Sameradion har pratat med 5 av de 6 fjällsamebyar som finns i Västerbottens län, och de flesta säger att det varit ett normalt kalvningsår.

Mer kalvar än ifjol hade Vilhelmina södra det menar i alla fall samebyns ordförande Tomas Nejne.

– Vi har haft väldigt bra med kalv. Det kan jag säga, men jag har inte hunnit kolla av med kollegor, men det är det jag har sett när jag vandrat i hagen.

Har det varit bättre än tidigare år. Ifjol till exempel?

– Jo, det är snäppet bättre än i fjol. Mellan tummen och pekfingret har vi kanske haft mellan 15 och 20 procent kalvtapp.

Ola Emanuelsson från Rans sameby berättar att trots en lång och kall vår med snö på fjälltopparna så har det varit bart i dalgångarna och därför har kalvarna klarar sig och sett fina ut. Mellan 70 till 80 procent av vajorna hade kalvar under kalvmärkningen. Men Emanuelsson tillägger att det aldrig blir lika bra som i början av 90-talet då andelen vajor med kalvar var högre, i dag finns allt för många rovdjur inom samebyns gränser.

 Tomas Nejne, Ordförande i Vilhelmina södra sameby - ser två anledningar till att så många av deras årskalvar överlevt.

- Det har ju i och för sig varit en kall vår men, då har vi lyckas hålla lugn och ro på fjället till viss mån. Renarna passerade björnbältet väldigt kvickt. Så vi hade inte några jättestora problem med björn. Sedan är det ju bara örn som vi behövt bevaka mot egentligen, sa Tomas Nejne ordförande i Vilhelmina södra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: