Laponia.
1 av 3
Foto: Carl-Johan Utsi/ Laponia
Helena Omma, Anders Oskal och Mikhail Pogodaev under WRHC i Jåhkåmåhkke.
2 av 3
Helena Omma, Anders Oskal och Mikhail Pogodaev under WRHC i Jåhkåmåhkke. Foto: Marja Påve/ Sameradion & SVT Sápmi
Svein Mathiesen, professor Sámi Allaskuvla.
3 av 3
Svein Mathiesen, professor Sámi Allaskuvla, på besök i Naturum Laponia i Stuor Muorkke. Foto: Marja Påve/ Sameradion & SVT Sápmi

Laponia förebild för världens renskötare

Renskötare från hela världen har besökt Laponia för att lära mer om dess unika förvaltning av världsarvet. Man anser att renskötare måste med i förvaltningarna för att klara klimatförändringar och markintrång.

 Världsarvet Laponia, är unik, för att områdets renskötare förvaltar området tillsammans med myndigheterna. Organisationen för världens renskötare, World Reindeer Herders styrelseordförande Mikhail Pogodaev från Topolinoe, Ryssland ser att denna lösning måste man få till på andra områden också.

- Idag har vi olika typer av skyddade områden men de områdena förvaltas av staten, men renskötarna får bara vara med när det handlar om nya projekt.

Under den sjätte världskongressen för renskötarfolk lärde man sig mer om Laponia förvaltningen och hur den processen har gått till. Och i Pogodaevs område försöker man utveckla nytt system för skyddade områden som de kallar territories of traditional nature use.

- Vi har en lag, men vi har inte systemet för att implementera denna lag. Vi behöver utveckla den modellen och det är därför vi behöver lära av andra länder hur de har jobbat. Vi försöker hitta de bästa metoderna men vi kommer göra det på vårt sätt, men vissa idéer kommer vara användbara.

Den så kallade Laponiaprocessen startade 2007 då Länsstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att utveckla förvaltningen av världsarvet, tillsammans med samebyarna, Gällivare och Jokkmokks kommun och Sedan 2013 är det Laponiatjuottjudus som förvaltar världsarvsområdet. Det är de nio samebyarna i området, Gällivare och Jokkmokks kommun, Länsstyrelsen i Norrbotten och Naturvårdsverket. Regeringen utvärderar nu förvaltningen och försöksperioden är förlängd till 2018.

- Det är viktigt att renskötare själva ser att det är möjligt och vill och börjar jobba för en sådan förvaltning. Om urfolken själva inte gör jobbet så kommer det inte hända, för att staterna erbjuder oss ingenting om vi själva inte kräver det, säger Helena Omma, styrelseledamot Laponiatjuottjudus.

I Jåhkåmåhkke deklarationen, som världskongressen antagit lyfts vikten av att renskötare och urfolk är med och förvaltar skyddade områden, att deras traditionella kunskap ska tas tillvara. Professor Svein Mathiesen varnar för att det finns en risk att renskötseln försvinner i flera områden om inte urfolk själva får vara med och bestämma om markerna. 

- Det är 24 olika renskötselnationer i världen och alla har stora utmaningar med klimatförändringar och industriutbyggnader. I några områden finns inga andra alternativ, i Mongoliet och östra Sibirien så måste man ha egna områden där renskötsel själv deltar i förvaltningen och bestämmer hur man ska använda de områdena , säger Svein Mathiesen, professor på Sámi Allaskuvla/Sámi University of Applied Sciences.

Se textade inslaget från Ođđasat här

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".