Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Högarna med röster
Högarna med partiernas röster. Foto: Lars-Ola Marakatt, Sameradion & SVT Sápmi

23 kandidater lämnade inte in godkända röster i sametingsvalet

Håkan Jonsson: Det är inte bra
2:34 min

I sametingsvalet i maj var det 23 sametingskandidater som inte lämnade in en godkänd röst. Det visar en granskning som Sameradion & SVT Sápmi gjort tillsammans med Digitala insatsstyrkan.

Flest kandidater som inte lämnade godkända röster hade Sametingets två största partier. Håkan Jonsson, är partiledare i Sametingets största parti Jakt- och fiskesamerna som hade sex kandidater som inte lämnade godkända röster.

– Nä, men det är inte bra, det kan man ju direkt konstatera. Om en så stor procentsats, jag vet inte vad det blir, men det blir över tio procent i alla fall, om de inte har röstat eller lämnat in en godkänd röst, då är det ju ett demokratiproblem, säger Håkan Jonsson.

Bland de 286 kandidaterna i årets sametingsval var det 23 som inte själva lämnade in en godkänd röst. Flest hade Samelandspartiet, som hade 7 kandidater som inte lämnade in godkända röster, vilket motsvarade 8 procent av deras kandidater, och Jakt- och fiskesamerna, som hade 6 kandidater som inte lämnade in godkända röster, vilket i sin tur motsvarade 11,5 procent.

Men om man ser till andelen kandidater som inte lämnade in godkända röster, så ligger de små partierna Albmut och Samiska folkomröstningspartiet i topp. De partierna hade 20 respektive 19 procent av sina kandidater som inte lämnade godkända röster.

I resultatet av vår granskning framgår det dock inte om kandidaterna röstskolkat, eller bara lämnat in en röst som inte blev godkänd, alltså att de misslyckats med själva röstningen.

Kristina Larsgren, som är ersättare för Lars Wilhelm Svonni i Samiska folkomröstningspartiet, poströstade för både sig själv och sin mamma, men medan mammans röst räknades blev inte hennes egen röst godkänd eller försvann på väg mot valurnan.

– Jag är helt bedrövad när jag förstår att det är så att inte min räknades. Jag tycker det är under all kritik att det inte blev godkänt, för jag har gjort precis som förra året och då blev min godkänd, säger Kristina Larsgren.

Innan valet berättade vi att det var 24 kandidater som inte röstat i valet 2013, och av alla som inte lämnat in godkända röster i år var det 8 som inte lämnade in godkända röster förra valet heller.

Per-Olof Nutti är partiledare i Samelandspartiet, som alltså var det parti som hade flest kandidater som inte lämnade in godkända röster.

– Jag kan bara säga det att jag inte har makt över de enskilda personer som vi har i partiet, de måste ju ta ansvar för sitt privatliv och det finns säkert orsaker till varför de inte kunnat göra det. Var och en tar sitt ansvar och visst tycker jag att det hör till, det är ett ansvarstagande.

Men, vad tycker du om att man kandiderar för er och inte röstar?

– Då bör man verkligen sätta sig in och tänka igenom, är man en person som bör ställa upp, det är klart.

Hur viktigt tycker du det är att rösta?

– Det är det viktigaste sättet att visa sin syn, politiskt och demokratiskt, det gäller både sametinget och riksdagsvalet, säger Per-Olof Nutti, partiledare i Samelandspartiet. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".