Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Aili Keskitalo
Aili Keskitalo, NSR. Foto: Marie Louise Somby / NSR
Sametingsvalet Norge

Aili Keskitalo - NSR

NSR:s presidentkandidat Aili Keskitalo svarar på våra frågor om bland annat gemensamt Sameting och renskötselkonventionen.

1. Samekonventionen 

Varför är Samekonventionen viktig?

- Vi samer är ett folk i fyra länder med utmaningen att vi har olika status och olika rättslig ställning i de olika länderna. Nordisk samekonvention är ett koncept som handlar om att de nordiska staterna ska beluta om gemensamma förpliktelser gentemot det samiska folket.  Konventionen är viktig för att ändringar i lagar och regelverk kan innebära stora framsteg för oss som folk, så att det blir lättare för oss att förhandla över statsgränserna.

Ska man kräva nya förhandlingar för att förändra konventionstexten? Varför/Varför inte?

- Ja, NSR var först att kräva det. Det samiska folket kan inte godta en konvention som kan begränsa våra rättigheter till en nivå som ligger under de rättigheter vi har tillerkänts idag. I den första förhandlingsrundan var det så långt staterna ville gå. Efter att förslaget blev offentligt har det fått hård kritik och vi tror att den offentliga debatten har gjort att sametingen får en starkare position i en eventuell ny förhandlingsrunda. I konventionsförslaget finns ett par artiklar som måste ändras innan NSR kan ställa sig bakom det. Bland annat det som gäller samiskt självbestämmande.

2. Gemensamt sameting

Ska det inrättas ett gemensamt Sameting? Varför/Varför inte? 

- Ja, NSR anser att ett gemensamt folkvalt organ är ett naturligt mål för det samiska folket. Vi är ett folk i fyra länder och vi bör göra det vi kan för att riva ner statsgränsernas betydelse för vår förhandlingar med varandra. Först vill vi få igång ett strategiskt arbete för hur vi kan uppnå det på lång sikt. Samtidigt vill vi försöka få en gemensam valdag för alla tre sametingen.

3. Samedefinition

Varför är det viktigt med en samedefinition?

- Vi måste skilja på samedefinition och kriterier för att få rösta i sametinget. På Norsk sida är sametingets röstlängd ett register över dem som får rösta i sametingsvalet, bara det.  Vi anser att det registret inte kan användas till att säga om någon är same eller inte. Det är en subjektiv fråga för varje enskild person. Vem är jag att säga till någon att hen är same eller inte. Samtidigt måste vi kunna bestämma vilka som får rösta i sametinget för att säkra att parlamentet är representativt för det samiska folket.

Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same? 

- Jag är nöjd med de regler vi har för att få skriva in sig i röstlängden på norsk sida. Vi har ett subjektivt krav på att man ska känna sig som same, samt ett objektivt krav om hemspråk som går tre generationer tillbaka. De här kraven är avgränsande samtidigt som de är inkluderande för de flesta som kommer från hårt assimilerade områden. Men som sagt, det här kan inte vara en definition på vem som är same och vem som inte är det.

4.       Renskötselkonventionen 

Varför behövs en renskötselkonvention?

- Vi har en tråkig situation där statlig politik i lång tid har gjort att samer är i konflikt med varandra. Men vi måste finna lösningar som gör att man kan bedriva rennäring i gränstrakterna.

Hur ska du jobba för att få till stånd den svensk-norska renskötselkonventionen?

- Jag vill lägga press på den norska regeringen för att påminna dem om att saken måste upp i ljuset. Myndigheterna kan inte fortsätta att förhala fråga. Vi vill vara tydliga med det. Renägare på både norsk och svensk sida kan inte fortsätta utan att veta vilka lagar och regler som gäller. Det är viktigt med ett bra samarbete med svenska sametinget och med rennäringsorganisationerna för att ha ett mål att lägga en gemensam strategi för det framtida arbetet.  

5.       Gemensamt skriftspråk 

Stödjer du tanken på ett gemensamt skriftspråk för alla samiska varieteter? Varför/varför inte?

- Jag tror inte att det är praktiskt möjligt att göra om språkpolitiska beslut som tagits under flera generationer. Nu har vi normer för de flesta samiska skriftspråken, än återstår några som man måste skynda på att godkänna, bland annat pitesamisk ortografi. Det här är en fråga om självbestämmande. Jag ser inte att det är en bra lösning att tvinga samer in i andra samers skriftspråk. Det skulle vara ett internt samiskt övergrepp. Jag anser att det bästa sättet att lyfta den samiska samhörigheten är att stödja varandras olika skriftspråk. Jag ser att normeringen av umesamiskan har lyft umesamiskans språk och identitet. Man ska inte undervärdera kraften som ligger i viljan att tillvarata sitt eget språk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".