Inger Eline Eriksen Fjellgren
Inger Eline Eriksen Fjellgren, Árja. Foto: Dan Robert Larsen
Sametingsvalet Norge

Inger Eline Eriksen Fjellgren - Árja

Inger Eline Eriksen Fjellgren är presidentkandidat för Árja. Här ser du hennes svar på frågor om bland annat samedefinitionen och gemensamt skriftspråk.

1.       Sámesoahpamuš/Samekonventionen 

Manin lea sámekonvenšuvdna deaŧalaš?

- Sámekonvenšuvdna lea dehálaš vai sámi vuoigatvuođat leat seamma dásis sihke Norggas, Suomas ja Ruoŧas, ja nu ahte min dilli ovdána seaválaga. Dán láhkai mii sihkkárastit oktasaš boahteáiggi.

/Varför är Samekonventionen viktig?
- Samekonventionen är viktig för att kunna se till att de samiska rättigheterna är på samma nivå i både Norge, Finland och Sverige och att vår situation utvecklas likadant. På det viset säkerställer vi en gemensam framtid.

Galgá go gáibidit ođđa ráđđehallamiid vai sáhttá rievdadit konvenšuvdnaárvalusa?
Manin/manin ii?

- Árja doarju sámekonvenšuvnna jus rievdada álgooasi mii guoská dasa sámi jienastuslohkui ja artihkal 4.2 sámi iešmearrideapmái. 

/Ska man kräva nya förhandlingar för att förändra konventionstexten? Varför/Varför inte?
- Árja godtar samekonventionen om man förändrar inledningen som handlar om den samiska röstlängden och artikel 4.2 om samiskt självbestämmande.

2.       Oktasaš sámediggi/Gemensamt sameting

Galgá go ásahit oktasaš sámedikki? Manin/Manin ii?

- Árja doarju oktasaš Sámedikki danne go mii leat okta álbmot beroškeahttá riikarájáid. Dát lea min iešmearrideami duohken man lahkai mii mearridan dán iešmearrideami ovddidit

/Ska det inrättas ett gemensamt Sameting? Varför/Varför inte? 
-Árja är för ett gemensamt sameting eftersom vi är ett folk, oberoende av riksgränserna. Det är vi själva som ska besluta om hur vi vill att självbestämmandet ska se ut.

3.       Sámemeroštallan/Samedefinition

Manin lea deaŧalaš ahte gávdno sámemeroštallan?

Makkár gáibádusaid ferte du mielas deavdit vai galgá leat sápmelažžan?

- Dat lea min sápmelaččaid iežamet duohken mearridit gii leat sápmelaš ja ii, seamma láhkai go eará eamiálbmogiin lea dát vuoigatvuohta. Dat lea dehálaš ahte lea čielga sámemeroštallan dan ektui gii beassá jienastit Sámedikkis. Sámediggi lea sápmelaččaide. Muđui oaivvildan ahte mii fertet leat várrogasat ráhkadeamis dakkár obbalaš sámedefinišuvnna go mii fertet garvit ahte šaddá sáhka varraproseanttas. Sámevuohta ii leat varraproseanta muhto iešvuohta čearddalašvuođas ja kultuvrras.

/Varför är det viktigt med en samedefinition? Vilka krav tycker du ska uppfyllas för att man ska anses vara same? 
- Det är vi samer själva som ska besluta vem som är same eller inte. Andra urfolk har den rättigheten. Det är viktigt att kriterierna klargörs för att se vem som får rösta i sametinget. Sametinget är för samerna. Jag anser att vi måste vara försiktiga och inte inrätta en allmängiltig samedefinition för att undvika diskussion om hur stor procent same man är. Det samiska är inte antalet blodsprocent utan självständighet i etniciteten och kulturen.

4.       Boazoguohtunsoahpamuš/Renskötselkonventionen 

Manin dárbbašit boazoguohtunkonvenšuvnna?

- Mii fertet sihkkarastit ahte boazodoallu beassá geavahit árbevirolaš guohtoneatnamiid ja johttit badjel riikkarájáid. Boazogoahtunkonvenšuvdna ovddida ovttasbarggu ja soabadallama. Lea maiddái čielggas ahte mii eat sáhte dohkkehit konvenšuvnna mii rihkku ealáhusa ja boazodolliid vuoigatvuođaid.

/Varför behövs en renskötselkonvention? 
- Vi måste kunna säkerställa att rennäringen får använda traditionella betesmarker och kunna flytta över riksgränserna. Renskötselkonventionen utvecklar samarbetet och överenskommelserna. Det står också klart att vi inte kan godkänna en konvention som kränker näringens och renägarnas rättigheter.

Movt áiggut bargat vai oažžut sadjái Norgga-Ruoŧa boazoguohtunkonvenšuvnna?

- Ovttasbarggu bokte gaskal ealáhusa, Sámedikkiid, ja stáhtaid.

/Hur ska du jobba för att få till stånd den svensk-norska renskötselkonventionen?
- Genom ett samarbete mellan näringen, sametingen och staterna.

5.       Oktasaš čállingiella/Gemensamt skriftspråk. 

Doarjjut go jurdaga ahte galggalii oktasaš čállingiela buot sámi gielaide? Manin/Manin ii?

- Oktasaš bustávat gal livčče buorre, ja dan mii doarjut.  Go Sápmi lea nu viiddis de lea váttis ovtta čállingiella geavahit, omd: røøpses-  ruoksat, væjkele – searra. Mun balan ahte jus mii ráhkadat oktasaš čállingiela, de lea dat mielde jávkadeamen unnimus sámegielaid/suopmaniid.

/Stödjer du tanken på ett gemensamt skriftspråk för alla samiska varieteter? Varför/varför inte?
- Gemansamma bokstäver skulle vara bra och det är vi positiva till. Men Sápmi är så vidsträckt att det är svårt att ha ett gemensamt skriftspråk. T ex røøpses – ruoksat, væjkele – searra. Jag är orolig för att ett gemensamt skriftspråk skulle medföra att de minsta samiska språken skulle försvinna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".