Ulf Mörkenstam och Ragnhild Nilsson
Ulf Mörkenstam och Ragnhild Nilsson. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi
#sametinget

Stor skillnad i synen på självbestämmande

Mörkenstam: I Sverige är väljarkåren enig om att självbestämmandet ska öka
2:25 min

Hur sametingsväljare ser på frågan om självbestämmande skiljer sig åt i Norge och Sverige.

I den nya boken Ett folk, ulike valg, jämförs sametingsvalen i Norge och Sverige 2013. Tanken med boken, som är den andra från den stora väljarundersökningen efter valet 2013, är att få fram likheter och skillnader i vad väljarkåren tycker är viktigt, olika beteenden, hur media beskrivit valrörelsen och dessutom har forskarna analyserat Sametingets konstruktion i de båda länderna.

Statsvetaren Ragnhild Nilsson menar att väljarna i Norge är mer polariserade när det gäller självbestämmande, medan det ser annorlunda ut i Sverige.

- Samtliga väljare vill ju ha ett ökat självbestämmande medan vi på norsk sida ser att det finns en gradskillnad mellan väljarna, i de som vill ha ett fortsatt ökat självbestämmande för Sametinget och i de som inte vill ha något alls, säger Ragnhild Nilsson.

Hon påpekar också att Fremskrittspartiet också är representerat i norska Sametinget, vilket inte vill ha något sameting alls.

Statsvetaren Ulf Mörkenstam menar att den stora skillnaden mellan de båda sametingen är att myndighetsrollen betonas mer på svensk sida än den gör i Norge.

- På norsk sida fungerar Sametinget mer som ett rådgivande organ, som ett självständigt organ och har en betydligt starkare autonomi i relation till den norska staten. Kan alltså agera mer självständigt. På svensk sida binds man både från statens sida och lagstiftningsmässigt mycket hårdare till ett bestämt antal uppgifter man kan agera i, säger Ulf Mörkenstam.

Det här är en delförklaring till att sametingsväljarna i Sverige är överens om att Sametinget bör ha ett ökat självbestämmande, medan det i Norge både finns väljare som vill se ökat självbestämmande medan andra inte tycker att Sametinget ska ha något självbestämmande alls.

Han menar att Sametinget i Norge kanske redan har ett större inflytande, vilket gör att många väljare på norsk sida kanske tycker att det är tillräckligt eller att det inte behövs så väldigt mycket mer.

- I jämförelse med Sverige där alla i väljarkåren är eniga om att självbestämmandet ska öka, säger Ulf Mörkenstam.

En annan förklaring hittar statsvetaren Ragnhild Nilsson i ett högre valdeltagande i Norge, där sametingsvalet sker samma dag som valet till Stortinget. Att det kan vara så att vissa väljare tack vare den gemensamma valdagen också väljer att lägga en sametingsröst.

- Att det inte är de väljarna som är mest engagerade i samepolitiken och vill öka det samiska självbestämmande. Det kan också vara en delförklaring, säger Ragnhild Nilsson.
 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".