Laponiatjuottjudus

Olika syn på Laponias förvaltning

Jokkmokks kommun anser att staten borde ta över förvaltningen av världsarvet Laponia som nu förvaltas lokalt. Märkligt uttalande anser både grannkommunen och förra ordföranden i Laponias styrelse.

Gudrun Kuhmunen, förra ordföranden i Laponiatjuottjudus har i närmare 20 år arbetat för att få till en lokal förvaltning av världsarvet Laponia. Hon är förvånad och överaskad över Jokkmokks kommuns remissyttrande med förslag att flytta över förvaltningen till antingen länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.

- Min första tanke var, i vilken källare har de människorna varit, som tagit det beslutet. Vart har de varit de senaste 20 åren när vi har kämpat och arbetat tillsammans, samebyarna, staten och kommunerna för att få till förvaltningen av Laponia, säger Gudrun Kuhmunen.

Laponiatjuottjudus inrättades 2011 för en försöksperiod. Styrelsen består av områdets samebyar och kommuner, länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Styrelseskicket inom  Laponiatjuottjudus är konsensus och den är unik i hela Sveriget. Men försöksperioden går mot sitt slut och regeringen samlar nu in remissvar från berörda. Jokkmokks kommun menar att Laponiatjuottjudus inte når upp till sina mål och att mycket tid i styrelsen går åt till diskussioner om nationella konventioner som ILO 169 och markrättigheter.

- Vi har faktiskt uppfattningen att delar av styrelsen och delar av partsrådet har politiserats i ganska hög omfattning och vi tror att man kan renodla verksamheten och fokusera på kärnuppdraget i förvaltningsorganisationen i Jokkmokk och det gör man bäst, tror vi, om staten tar över den delen, säger Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson.

Men det är något som Gällevare kommun inte håller med om. Deras remissvar är att man ser postivit på den lokala förvaltningen och vill att den fortsätter eller permanentas.

- Vi ser att det är positivt att förvaltningen kommer närmare oss här i kommunen och samebyarna. Det blir en större delaktighet när det är närmare och jag tycker det är bra med konsensusbeslut. Då diskuterar man frågorna väldigt noggrant och man kommer fram till en gemensam lösning. Då tror jag att det blir en bättre förankring och långsiktigt hållbart även om det då tar lite längre tid, säger Jeanette Wäppling, kommunalråd i Gällevare.

Wäppling konstaterar att Gällevare och Jokkmokks kommuner har helt olika syn på förvaltningen.

- Det hade varit klädsamt om Jokkmokks kommun hade haft en dialog med oss i den här frågan, kan jag tycka, säger Jeanette Wäppling.

Robert Bernhardsson å sin sida tycker det är överraskande att Gällevare kommun menar att man ska dialog om remissvar.

- Jokkmokks kommun har ju inte för avsikt att recensera andra yttranden. Vi lämnar yttrande till staten som har frågat oss vad vi har för synpunkter och förslag, säger Robert Bernhardsson.

Sista september ska remissvaren från 128 instanser och privatpersoner vara hos regeringen. Alla dessa ska gås igenom och under 2018 kommer beslutet om Laponiatjuottjudus framtid.  

- Åren 1999-2000 skrev vi från samebyarnas sida att vi har förvaltat det här området hur länge som helst. Det är vårt hem, våra marker och redan då bestämde vi i vårt program att vi vill och vi ska förvalta det här området och jag förväntar mig att vi fortsätter det arbetet, säger Gudrun Kuhmunen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".