Olav Mölster, norsk jägare från Florø.
1 av 3
Olav Mölster, norsk jägare från Florø. Foto: Privat
Jan Rannerud, Lars-Miguel Utsi och Per-Olof Nutti under Valvakan i Luleå
2 av 3
Jan Rannerud, Lars-Miguel Utsi och Per-Olof Nutti under Valvakan i Luleå Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Jenny Wik Karlsson
3 av 3
Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist SSR Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi
Fjälljakten

Sametinget och SSR: Jaktreglerna bör anpassas efter Girjasdomen

Jan Rannerud: Vi bör förvalta jakten själva
2:11 min

Kommerskollegium anser att den svenska fjälljakten strider mot EU-rätten. Men både Sametinget och SSR menar att jaktreglerna inte tar hänsyn till den samiska jakträtten.

Lördagen den 15 september släpptes utländska jägare in i den svenska fjällvärlden för att jaga ripa och annan småvilt – tre veckor senare än för svenska jägare.

Utländska jägare med anknytning till Sverige, exempelvis om man jobbar eller äger fastighet i Sverige, har via en särskild blankett kunnat söka jaktkort.

I våras beslutade nämligen regeringen att ge förtur till jakten för svenska jägare för att minska på jakttrycket i fjällen.

En stor del av de utländska jägarna kommer från Norge, som har en vecka senare jaktstart.

- Det är den första jaktveckan som är intressant för oss jägare från Norge. Jag var uppriktigt besviken över regeringens beslut i april, säger Olav Mølster, jägare från Florø, som i flera år jagat ripa norr om Östersund.

Minskat jakttryck

Beslutet har haft stor effekt när det gäller jakttrycket i de svenska fjällen.

De utländska jägarna har under jaktens två första veckor stått för majoriteten av de lösta jaktkorten.

Torleif Eriksson vid länsstyrelsen i Västerbotten säger till Svensk Jakt att de utländska jägarna tidigare stod för 65 procent av de lösta jaktkorten – medan det i år endast är 90 utländska jägare med anknytning till Sverige som ansökt om jaktkort.

Många svenska jägare är så klart nöjda med de nya reglerna – men både utländska jägare och svenska turistföretag har klagat hos de svenska myndigheterna.

Vill anpassa till Girjasdomen

Även Sametingets styrelse och Svenska samernas riksförbund är kritiska till de nya jaktreglerna – men de utgår i stället från den så kallade Girjasdomen, som ger Girjas sameby ensamrätt till småviltjakt ovan odlingsgränsen.

- Vår grundinställning är att vi ska kunna handlägga jakten själva inom våra områden. Med tanke på Girjasdomen bör vi ha en organisation där vi själva förvaltar jakten, säger Jan Rannerud, ledamot för Skogssamerna i sametingets styrelse.

Jenny Wik Karlsson är förbundsjurist på SSR och hon är inne på samma linje.

- Om Girjasdomen står sig som den är uttryckt i tingsrätten så måste reglerna skrivas om, därför att staten då inte har rätt att upplåta jakten längre. Åtminstone inte inom det område som är aktuellt för prövning, säger Wik Karlsson.

Besviken jägare

Den norska jägaren Olav Mølster har ställt in årets jakt i Jämtland och han är som sagt besviken över de svenska jaktreglerna.

Han har anmält staten till det EU-anknutna nätverket Solvit, som via myndigheten Kommerskollegium inlett en dialog med länsstyrelserna i de nordligaste länen.

För drygt tio år sedan uppstod en liknande strid om fjälljakten när länsstyrelserna skärpte reglerna för utländska jägare. Detta beslut överklagades av flera turistföretagare och anmäldes till EU-kommissionen, på samma grunder som idag, nämligen om att den fria rörligheten av varor och tjänster hotades.

EU-kommissionen inledde en dialog med den dåvarande borgerliga regeringen i Sverige, som tämligen snabbt rev upp beslutet för att slippa en EU-stämning på halsen.

Ända fram till förra hösten har jägare från EU/EES fått jaga på i princip samma villkor som svenska jägare. Men inför höstens jakt har alltså den nuvarande regeringen skärpt reglerna för utländska jägare – och en ny strid har uppstått.

Fakta Solvit

SOLVIT är en informell problemlösningsmeka-nism som initierats av EU-kommissionen i syfte att snabbt och pragmatiskt komma tillrätta med hinder för den fria rörligheten på den inre marknaden.

SOLVIT finns representerat med ett kontor i varje EU-land och (även) i EES-länderna Norge, Liechtenstein och Island. I Sverige finns SOLVIT hos Kommerskollegium, som har i uppdrag att verka för en väl fungerande inre marknad.

Till SOLVIT kan företag och privatpersoner anmäla hinder som de upplever att myndigheter orsakar genom att inte tillämpa EU-rätten korrekt. Hindret kan också bestå i att den nationella lagstiftningen inte stämmer överens med EU-rätten.

Källa: Kommerskollegium

Rennäringsförordningen

3 § Rätt till sådan småviltsjakt och sådant handredskapsfiske som inte bedrivs yrkesmässigt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen ska upplåtas om
1. någon olägenhet av betydelse inte uppkommer för rennäringen,
2. det inte finns något hinder enligt bestämmelserna i 32 § andra stycket rennäringslagen (1971:437), och
3. jakten eller fisket inte inverkar menligt på miljön, turismen eller andra intressen.
   Rätt till småviltsjakt enligt första stycket ska upplåtas till den som är fast bosatt i Sverige. Rätten ska även upplåtas till den som inte är fast bosatt i Sverige, men som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, den fria rörligheten för kapital, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster, och som har uppnått en närmare anknytning till Sverige. Med närmare anknytning till Sverige avses att personen i fråga äger en fastighet i Sverige, driver näringsverksamhet i Sverige, har anställning i Sverige eller liknande.
   Rätt till småviltsjakt enligt första stycket får även upplåtas till någon annan än den som avses i andra stycket.
   När rätt till annan jakt eller annat fiske upplåts ska personer för vilka jakten eller fisket är av väsentlig betydelse för den egna försörjningen ges företräde. Förordning (2016:901).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".