Ellen Dorrepaal, universitetslektor vid Umeå universitet, på forskarsymposium i Abisko. Foto Mikaela Sjöstedt, Sameradion & SVT Sápmi.
1 av 3
Ellen Dorrepaal, universitetslektor vid Umeå universitet, på forskarsymposium i Abisko. Foto Mikaela Sjöstedt, Sameradion & SVT Sápmi.
John Anderson, professor vid Loughborough universitet, på konferens i Abisko. Foto Mikaela Sjöstedt, Sameradion & SVT Sápmi.
2 av 3
John Anderson, professor vid Loughborough universitet, på konferens i Abisko. Foto Mikaela Sjöstedt, Sameradion & SVT Sápmi.
Forskare och studenter på väg in till det årliga symposiet som Climate Impacts Research Centre (Umeå universitet) håller i Abisko. Foto Mikaela Sjöstedt, Sameradion & SVT Sápmi.
3 av 3
Forskare och studenter på väg in till det årliga symposiet som Climate Impacts Research Centre (Umeå universitet) håller i Abisko. Foto Mikaela Sjöstedt, Sameradion & SVT Sápmi.

Klimatforskare i Abisko - viktigt att lära av varandra

I Abisko är just nu ett femtiotal forskare och forskningsstudenter samlade. Tanken är att lära sig av varandra och få nya perspektiv på klimatforskning.

-  Jag ser förändringarna i Arktis i Västra Grönland och processerna där. För mig är det annorlunda att komma hit och höra om forskningen här, man vidgar perspektiven. Där jag jobbar finns till exempel inga träd, säger John Anderson, professor i fysisk geografi på Loughborough universitet.

Varje år samlas forskarna för den här konferensen, som Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet håller i Abisko. Tanken är att i tre dagar träffas och få höra om varandras forskning. Ellen Dorrepaal är universitetslektor på Umeå universitet. Hon bor och leder en forskningsgrupp i Abisko.

-  Det är viktigt att få träffas och följa varandras forskning, se hur den fortskrider och utvecklas. I år ser jag en röd tråd, det är mycket forskning på snö och vinterförhållanden. Det är intressant.

I Abisko har forskare länge följt hur permafrosten tinar. Kolen som varit instängd i permafrosten släpps ut i luften och därmed ökar koldioxiden i atmosfären. Det är också något som många forskare under de här dagarna i Abisko berättar om, permafrostens tinande.

En annan del av klimatforskningen är den politiska delen, som FNs klimatmöten under klimatkonventionen, där avtal som Parisavtalet tas för att minska utsläppen. Trots avtal och politiska mål tror professor John Anderson att det är svårt att vända utvecklingen.

-  Det är lätt att göra uttalanden och avtal men vi människor är vana vid materiella tillhörigheter och vill ha en viss standard. Så är det för mig också, och för människor i Indien och Kina där man vill ha samma levnadsstandard som vi har här. Det kommer påverka utsläppen och permafrosten fortsätter smälta, jag har svårt att se att vi kan lösa det.

Ellen Dorrepaal är inte lika pessimistisk, hon ser en stor förändring när det gäller människors medvetande i klimatfrågan.

-  Jag forskar på hur de förväntade klimatförändringarna påverkar naturliga ekosystem. Det har jag och andra forskare gjort länge. Det är intressant att se hur allmänheten och politikernas intresse har väckts.

Hur då?

-  För femton år sedan fick jag ofta svara på frågan om det verkligen är sant det här med klimatförändringarna. Nu berör den här frågan verkligen människor, och jag hoppas att politikerna kan få igenom konkreta åtgärder, som till exempel beskattning av flygning, flygbränslet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".