Sameskolan i Tärnaby. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Sameskolan i Tärnaby. Foto: Sameradion & SVT Sápmi
Giron/Kiruna

Sameskolans framtid i fokus när Sametinget samlas i Kiruna

Idag ska Sametingets ledamöter få ta del av Riksrevisionens granskning av Sameskolstyrelsen. Och det finns en hel del att förbättra, men även ett stort engagemang att spinna vidare på skriver Riksrevisionen i sin rapport.

Sameskolstyrelsen får ros av riksrevisionen när det gäller elevernas resultat. 90 procent av eleverna som går ut årskurs sex har uppnått behörighetskraven i alla ämnen.

Det är bättre än i de kommunala skolarna, där 79 procent av eleverna når upp till alla mål. Personalen är också djupt engagerad i elevernas skolgång.

Däremot är utgifterna höga. Varje elev på sameskolan kostar omkring fyra gånger så mycket som en elev på en kommunal skola.

Riksrevisionen skriver att de inte kan se varför eftersom Sameskolstyrelsens rapport och analys av kostnaderna är för bristfällig.

Sameskolchefen Annchatrine Brandén framför att skolorna är små, det ska finns behov av speciallärare och specialpedagoger och flera av skolorna har tre samiska språk att ta hänsyn till. Vilket gör att kostnaderna blir högre.

Det som skiljer sameskolan från andra skolor är det samiska språket, och just i de avseendet ser Riksrevisionen att eleverna inte ges tillräckliga förutsättningar till att nå målen.

Riksrevisionen pekar på att den här kritiken funnits sen 2003 då skolverket skrev en rapport.

Och just det att lära sig av sina misstag och av historien verkar vara något för Sameskolstyrelsen, då Riksrevisionen skriver att det under en längre tid saknats tydlig planering, uppföljning och utveckling inom flera olika områden.

Och Riksrevisionen pekar på att sameskolstyrelsens utmaning blir att ta tillvara allt engagemang som finns bland lärarna på sameskolorna.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".