1 av 2
Niila Inga, ordförande Laevas sameby
2 av 2
Niila Inga, ordförande Laevas sameby. Foto: Anna-Karin Niia/ Sameradion & SVT Sápmi

Förvånas inte över att Sverige är sämst i ligan

Niila Inga, ordförande i Laevas sameby i Kiruna kommun, är inte överraskad över den vetenskapliga studien som visar att Sverige är sämst på att ge urfolk inflytande när det gäller gruv- och vindkraftsetableringar.

- Det är tydligt hur kolonialismen fungerar i Sverige. Svenska staten anser att de äger markerna och vet precis hur det ska fungera. Det är inte ett dugg främmande för mig, så är det dagligen och det är vanligt. Staten bryr sig inte om oss, säger Niila Inga.

En ny vetenskaplig studie gjord av forskare vid Stockholm Environment Institute visar att svenska myndigheter och bolag inte ger samebyar tillräckliga villkor för att skydda sina rättigheter vid miljöbedömningar av nya projekt, som exempelvis gruvor och vindkraftsparker.

I studien har bland andra Sverige, Kanada, Australien, Norge och Nya Zeeland jämförts med varandra. Sverige hamnar längst ner när det kommer till att ge samerna inflytande vid olika industrietableringar. Ofta saknas möjlighet för samiskt inflytande och vid samrådsmöten blir det ofta ren information utan samiskt mandat att påverka beslutet. Niila Inga menar att det är något som vetat hela tiden, därför är det bra att det kommer fram i studien.

- Utgångspunkten är ju när vi själva inte äger marken och när bolag och företag kommer som har någonslags intrångsplan går de efter Miljöbalken där det stadgas att de måste hålla samråd med oss. De kommer med färdiga planer, vi har ingen möjlighet att ändra på planerna och de beaktar inte vår åsikt om hur det påverkar vår situation, säger Niila Inga.

I miljöbalken stadgas att de sökande bolagen eller företagen har ansvar för att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning. Bolaget eller företaget väljer själv ut konsulten som efter intervjuer med de berörda drar sina egna slutsatser och bedömningar. Något som inte känns rätt menar, Niila Inga.

- Först borde vi rätt att säga ja eller nej till intrånget. Sen göra en utredning om vilken påverkan intrånget har, och inte bara på betesmarkerna utan också om hur det påverkar vattnet, fryser älvar och sjöar under vintern. Man ska tillvara hur naturen påverkas enligt hur vi ser på det, säger Niila Inga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".