Simon Matti, statsvetare Luleå tekniska universitet
Simon Matti, statsvetare Luleå tekniska universitet Foto: Anna Fjellström/Sveriges Radio

Statsvetare: Hot hör inte hemma i en demokrati

Simon Matti: Ett verkligt hot mot det demokratiska systemet
1:32 min

En av Sametingets toppolitiker hotades i samband med valet av ny styrelse i augusti i år. Och hot mot folkvalda är ett verkligt hot mot det samhälle vi lever i, säger statsvetaren Simon Matti.

- Om politiker och förtroendevalda inte vågar stå upp för vad de tror på eller rösta på ett sätt som de känner att de bör göra så är det ju ett verkligt hot mot det demokratiska systemet.

När människor röstar så väljer de vilka som ska leda samhället och landet, men om de folkvalda in är fria att ta egna beslut så är det inte en demokrati längre. Så kommenterar statsvetaren Simon Matti de hot som har riktats mot en politiker i Sametinget.

Men Matti berättar också att hot mot folkvalda förstör demokratin på flera sätt. Dels förstörs politikernas möjlighet att öppet föra diskussioner med varandra, och även återväxten av unga som vill bli politiker påverkas negativt.

- Hot och våld, och hot om våld, det hör ju till andra typer av system som vi medvetet inte har valt att ha här i Sverige, säger Simon Matti.

Forskaren Anna-Lill Drugge berättar att det även är viktigt att se att politikern som fick ta emot hot är kvinna. För även om hot förekommer i alla kulturer och både mot kvinnor och män, så kan hot få större konsekvenser för kvinnor i renskötseln. Rennäringslagen som svenska staten har skrivit, har historiskt gett män förtur att delta inom renskötseln, och detta gör att kvinnor inte har lika mycket möjlighet att påverka inom samebyn även idag.

- Det är klart att man skulle kunna bli utsatt som man också för hot i en sån här situation men sannolikheten är större att det får större konsekvenser om du är kvinna, säger forskaren Anna-Lill Drugge.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".