JK Anna Skarhed och Girjas ordförande Matti Berg under hovrättsförhandlingarna i Umeå i Girjasmålet
1 av 4
JK Anna Skarhed och Girjas ordförande Matti Berg under hovrättsförhandlingarna i Umeå i Girjasmålet. Foto: Máret Steinfjell/ Sameradion & SVT Sápmi
Eivind Torp, docent i juridik. Foto: Jörgen Heikki/ Sameradion & SVT Sápmi.
2 av 4
Eivind Torp, Sameradion & SVT Sápmis juridiska expert. Arkivfoto: Jörgen Heikki/ Sameradion & SVT Sápmi.
Girjasmålet: Girjas ordförande Matti Berg och samebyns advokat Peter Danowsky samt Bror Saitton vid hovrättsförhandlingarna
3 av 4
Girjas ordförande Matti Berg och samebyns advokat Peter Danowsky samt Bror Saitton vid hovrättsförhandlingarna i Girjasmålet i Umeå. Foto: Marja Påve/ Sameradion & SVT Sápmi
Girjasmålet, hovrättsförhandlingar i Umeå i målet Girjas mot staten
4 av 4
Foto: Marja Påve/ Sameradion & SVT Sápmi
#GirjasMotStaten

Statens argument överraskade experten under första dagen

9:28 min

Staten menar att samebyn Girjas framställan ska ses i ett politiskt sammanhang. Det överraskade Sameradion & SVT Sápmis juridiska expert Eivind Torp under första dagen i Hovrätten.

Måndag den 6 november 2017. Ytterligare ett märke att lägga till i den samiska rättshistorien. Då inleddes förhandlingarna mellan svenska staten och samebyn Girjas i Hovrätten.

Under fem veckor, totalt 16 dagar pågår rättegången som inleddes med att Girjas uppbackade av Svenska Samernas Riksförbund stämde staten inför tingsrätten och hävdade ensamrätt till att förvalta jakten och fisket på sina marker ovan odlingsgränsen.

Tingsrätten gav samebyn fullt stöd och staten tog helt väntat saken vidare till Hovrätten där parterna inlett med sina yrkanden och staten därefter fortsatt med sin sakframställning.

Sameradion & SVT Sápmis juridiska expert under rättegången är Eivind Torp, docent i juridik vid Mittuniversitetet.

Torp beskriver att statens första del är en översikt av statens inställning till samebyns yrkande och grunder för det.

I målet företräds staten av Justitiekanslern och dess advokater, som bland annat hävdar att det finns oklarheter i samebyns grunder kring vem som har upparbetat rätten.

Staten pekar på att i en av grunderna åberopar samebyn att det är samerna som folk som har upparbetat rätten och i en annan av grunderna så åberopar samebyn att det är samer på området som har upparbetat rätten. 

 – Det här tycker staten är oprecisa beskrivningar, säger Eivind Torp. 

Vidare så har samebyn begreppet urminnes hävd som grund för sina yrkanden. Men här menar staten att regelverket under 1500-1700 talet inte ger möjlighet för urminnes hävd. Dessutom har samerna inte varit ensamma, utan man har delat området med andra, bland annat därför kan inte urminnes hävd vara gällande, menar staten.

Det mesta under de inledande förhandlingarna var dock enligt Eivind Torp väntat.

Men något som faktiskt överraskade den rutinerade juridiska experten var att staten ville framhålla att hela målet och samebyns talan ska ses i ett politiskt sammanhang eftersom samerna gått framåt mycket politiskt under de senaste hundra åren.  

– Det var överraskande och det blir knepigt att eftersom det finns mycket mera närliggande politiska kontexter till detta, säger Torp som står utanför tingssalen med två statliga utredningar i sina händer:

  • Sven Heurgrens utredning 1999 om ILO 169, urfolkskonventionen vars syfte är att bekräfta och fastställa urfolkens rättigheter.

  • Sören Ekströms utredning 2006 om Jakt och fiske i samverkan.

Eivind Torp tar fram två citat från dessa utredningar:

Sven Heurgren: Reglersystemet för såväl rennäring som jakten och fisket har växt fram succesivt, dessa regler har blivit oklart utformade och det har bidragit till konflikterna som finns idag.

Sören Ekström: Det har under mycket lång tid rått mycket olika uppfattningar om hur samebymedlemmarnas jakt och fiskerätt förhåller sig till markägarnas motsvarande rättigheter, den nuvarande lagstiftningen har uppenbarligen inte kunnat ge klara besked om detta.

 

Eivind Torp menar att det här är det politiska ramverket i rättegången, det är det här som är orsaken till att samebyn har gått till domstol; statsmakternas ovilja att fatta beslut som reglerar det här.

 – Vi har här två utredningar som pekar på de väldiga problem som det är har orsakat – och det är klart att det blir knepigt att från statens sida åberopa politisering under 100 år, när två nyligen gjorda offentliga utredningar pekar på att det finns betydande oklarheter som är till nackdel för de berörda parterna, konstaterar Eivind Torp.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista